Så blev regeringens betyg för i år
OM UTBILDNINGEN Här är några plus och minus för utbildningspolitiken, baserat på Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken:
Sänkt dagvårdsavgift får beröm, även om det inte inverkar så mycket på de allra fattigaste som redan tidigare haft gratis dagvård.
Yrkesskolreformen gör utbildningen mer praktisk och inriktad på arbetsliv.
Reformen av antagningarna till högskolarna kan minska väntetiden och lägger mindre vikt på dyra tutorkurser.
Regeringen ha inte satsat tillräckligt på att utöka andelen med högre utbildning, där behövs studieplatser, strategi och resurser.
Regeringen har skurit ner i pengarna för forskning och utveckling, vilket har negativ effekt på lång sikt.
Att yrkesskolreformen gör utbildningen mer praktisk har också en nackdel, eftersom den allmänbildning man kan behöva för att byta branscher och jobb längre fram i karriären blir sämre.
Universitetens profilering måste stärkas, och nuvarande politik ger inte tillräckligt med resurser för det, enligt rådet. OM FINANSERNA OCH INKOMSTKLYFTOR ●●Tillväxten var bättre än man förutspått under 2017, men kurvan väntas plana ut efter i år. Under goda ekonomiska tider borde skuldsättningen ta slut, men i Finlands fall är budgeten ännu på det röda och långtidsarbetslösheten är hög.
●●Rådet upprepar det stora och kända problemet – att det råder ett matchningsproblem på arbetsmarknaden, där det finns öppna jobb men samtidigt många arbetslösa som inte passar in på dem.
●●En orsak till hålet i budgeten är skattesänkingarna, konstaterar rådet. Skulle regeringen ha följt sin finananspolitik 2015 hade budgeten balanserats bättre, men nu ökar det strukturella underskottet. Det innebär att underskottet, om man tar bort konjunkturernas inflytande, är 1,5 procent av bnp, medan regeringens mål var 0,5 procent av bnp.
●●Rådet bedömer att det behövs 2,1 miljarder euro i antingen mera skatter eller fler nedskärningar och reformer för att råda bot på det strukturella underskottet.
●●Inkomstklyftorna har blivit större, konstaterar rådet, och poängterar att den ekonomiska tillväxten inte alls har synts i ett minskat behov av stöd, eftersom de som har minst lyfter mer utkomststöd.
OM VÅRDREFORMEN ●●Finlands befolkning blir äldre. Om inget görs är det en allt mindre del av befolkning som ska försörja en allt större åldrande mängd. Regeringen har kört i gång sin vårdreform, och räknar med att den ska minska trycket på vårdkostnaderna med 3 miljarder.
●●Den bedömningen tvivlar rådet ändå på.
●●”Som det ser ut nu lyckas inte reformen precisera vilka mekanismer som skulle resultera i den planerade besparingen, utan att det skulle leda till negativa effekter på vårdkvaliteten”, skriver rådet.
●●I rapporten befaras att valfriheten i vården kan öka kostnaderna. Till exempel så, att privata vårdstationer placerar sig på områden där en större del av kunderna är välmående och får överlappande företagshälsovård. Eller så kan vårdstationerna locka kunder genom att vara frikostiga med remisser till specialistvård, vars kostnader faller på landskapet.
●●Inte heller landskapen har tydliga morötter för att effektivera och använda mindre pengar, skriver rådet.