Regeringen skyndar på spaningslagar
Underrättelselagarna har lämnats till riksdagen
Lagpaketet om militär och civil underrättelseverksamhet har lämnats till riksdagen, och regeringen föreslår brådskande behandling.
Det innebär att grundlagen skulle ändras redan denna valperiod, för att myndigheter ska få spana även på datatrafik och i ett tidigare skede än förr, för att förebygga hot.
Regeringen har preciserat lagarna en aning, bland annat vilka mål spaningen kan uppfylla, och gett lite mer befogen- heter åt en ny ombudsman som ska övervaka medborgarnas rättigheter.
Men det största oppositionspartiet SDP utlovar ännu inte stöd för brådskande ordning, utan vill följa med utskottsbehandlingen först.
Förslagen till spaningslagar har lämnats till riksdagen, och regeringen föreslår att den grundlagsändring som behövs ska godkännas i brådskande ordning. – Vi har redan länge legat efter andra länder och det lönar sig inte att söla längre, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Blå).
De föreslagna underrättelselagarna ska göra det möjligt att syssla med underrättelseverksamhet i ett tidigare skede än hittills – redan innan ett brott begåtts eller innan det går att rikta en konkret brottsmisstanke mot verksamheten.
Förutsättningen för de nya underrättelselagarna är att grundlagen ändras på den punkt där brevoch telefonhemligheten skyddas. Regeringen föreslår att grundlagen ska tillåta att man bryter meddelandehemligheten om det är oundvikligt ”för att inhämta information om militär verksamhet eller sådan annan verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten”. Det skulle också gälla ”vid bekämpning av brott”, inte bara ”vid utredning av brott”.
– Den militära underrättelseverksamheten ska följa med säker- hetsomgivningen, ge förhandsinformation om ett militärt hot och stödja andra myndigheter, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Blå), som säger att det i dagens läge är svårt att nå den kritiska digitala kommunikationen i spaningsverksamheten.
Under beredningen har regeringen bland annat preciserat utvärderingen av de grundläggande rättigheterna, listat kriterierna för när befogenheter finns, och gett mer befogenheter för den ombudsman som ska övervaka hur spaningen sköts.
Ombudsman med i domstolen
Minister Niinistö och inrikesminister Paula Risikko (Saml) försäkrar att det inte kan eller får röra sig om massövervakning. Kriterierna ska godkännas av tingsrätten – förutom att det finns ett undantag för akuta behov – och där har en inrättad underrättelseombudsman rätt att närvara.
Befogenheterna ska också tilldelas enligt principen att ingen annan metod är möjlig för att avvärja hotet.
– Man ska kunna påvisa vilken del av datatrafiken det rör sig om. Vi har dessutom stannat för en modell där sökkriterierna inte berör innehållet i meddelanden, så metoden berör säger lagstiftningsdirektör Hanna Nordström vid Försvarsministeriet.
Nytt utskott i riksdagen
Möjligheterna att bryta den grundläggande brev- och telefonhemligheten har kastat strålkastarljuset på hur de nya befogenheterna ska övervakas.
I lagpaketet föreslås en underrättelseombudsman, som ska vara oberoende men som väljs av regeringen för högsta fem år, och ett nytt utskott i riksdagen som ska övervaka spaningslagarna och konsekvenserna. Enskilda personer som misstänker att de kan ha varit föremål för spaning ska också få rätt att klaga hos ombudsmannen och pröva om det varit lagligt.
Oro för övervakningen
Professor Martin Scheinin benar ut övervakningen i ett blogginlägg i Perustuslakiblogi (grundlagsbloggen) och pekar där på att ombudsmannen ändå väljs av regeringen, utan att personens oberoende är kopplat till någonting annat.
Scheinin anser också att riksdagsutskottet kan bli en lättviktare.
– Riksdagen har till exempel inte tvångsåtgärder för att få dokument eller höra vittnen, skriver Scheinin.
Jusititieminister Antti Häkkänen (Saml) säger att riksdagens utskott kommer att ha breda befogenheter att få information.
– Utskottet har rätt att få all den information som behövs för övervakning. Vad gäller tvångsåtgärder så är det ett främmande begrepp – riksdagen är det högsta beslutande organet, och vi har inte sett ett behov av det. När riksdagen ber om information eller kallar in en person ska riksdagen få det, säger Justitieministeriets lagstiftningsdirektör Tuula Majuri.
Den person som föreslås bli ombudsman blir föremål för säkerhetsgranskning, och på riksdagens begäran kan också ledamöterna i utskottet bli det. Den utförs av Skyddspolisen, vilket också fått Scheinin att fråga sig om Skyddspolisen själv kan sovra i vem som ska övervaka Skyddspolisen.
– Skyddspolisen tar inte ställning till en persons pålitlighet eller bakgrund, det vore helt förbjudet. Skyddspolisen kan bara ta fram information, och beslutet fattas av den part som tillsätter ombudsmannen och väljer ledamöterna, säger Majuri.
Brådskande eller inte?
Häkkänen understryker att brådskande ordning är ett förslag, men att det grundlagsutskottet som bedömer det. För att en grundlagsändring ska kunna göra under den här valperioden, det vill säga före riksdagsvalet våren 2019, krävs att fem sjättedelar av riksdagen röstar för det. I andra fall måste en grundlagsändring vila över val och godkännas även av nästa riksdag.
När det i höstas blev klart att lagarna når riksdagen först på det här årets sida hade Centerns gruppordförande Antti Kaikkonen sammankallat riksdagsgrupperna för att pejla läget. Då sade ha att ingen kategoriskt motsätter sig brådskande ordning.
Det största oppositionspartiet SDP har en nyckelposition, men har signalerat att allt beror på innehållet i lagarna.
SDP:s gruppordförande Antti Lindtman kommenterade på torsdagen enbart att lagpaketet kräver en noggrann genomgång, och att partiet inte utlovar något förrän utskottsbehandlingen är gjord.
Lika anser flera oppositionspartier, som nu kan ställa höga krav på innehållet. Om behandlingen i riksdagen drar ut på tiden minskar ändå trycket – i så fall blir skillnaden till att vänta över val ändå bara en fråga om månader.