Livet i ambulansen är sällan som i tv-serierna.
Ibland går larmet mitt i natten och du blir bryskt väckt – inom en minut ska du vara redo att starta och har kanske inte ens hunnit gå på toa. Ida Törnroth ångrar ändå inte sitt val att bli förstavårdare: – Det är ett härligt, socialt jobb där man hela ti
Varje skift är olika, varje dag annorlunda. Och varje arbetspass bjuder på utmaningar och utveckling i jobbet. Ida Törnroth är förstavårdare på Västra Nylands räddningsverk, och hon stortrivs med sitt yrke.
Ögonen tindrar på Ida Törnroth som sprudlar av energi och har lätt för att le när hon berättar om sitt jobb. Och då har hon precis avslutat ett 24 timmar långt arbetsskift på brandstationen i Högfors. Den är en av tolv brandstationer som ingår i Västra Nylands räddningsverk som täcker allt från Hangö och Ekenäs till Kyrkslätt, Lojo och Esbo.
– Nästa arbetspass är på måndag så jag har tre dagar ledigt framför mig, säger hon. I praktiken ska hon framför allt sova under det första lediga dygnet, sedan ska hon träna och så planerar hon att åka till Åbo för att heja på en kompis som deltar i Voice of Finland. Styrketräning, motorisk träning och all slags motion hör till vardagen för en förstavårdare. Jobbet görs inte vid ett skrivbord utan är bokstavligen fysiskt tungt och belastar alla kroppens leder och muskler.
Ida Törnroth är 24 år och tog våren 2016 sin examen som förstavårdare från yrkeshögskolan Arcada. Hon är uppvuxen i Nagu, gick gymnasiet i Pargas och pappa är sjökapten medan mamma jobbar på barndaghem. Ingendera föräldern är med andra ord i vård- och sjukhusbranschen.
– Förstavårdare var kanske inte det jag fantiserade om i skolan men något tände i mig när två ganska coola akutvårdarkillar i solglasögon klev ut ur ambulansen för att äta pizza i gästhamnen i Nagu. Det såg så glamouröst ut, skrattar hon och inflikar att verkligheten redan under studietiden raserade illusionen.
– Innerst inne trodde jag ju naturligtvis inte att förstavårdare kör ambulans för att käka pizza, men det var kicken. I dag vet jag vad det handlar om och jag stortrivs.
Alltid två i ambulansen
Ida Törnroth arbetar i par med en äldre mer erfaren förstavårdare. I en ambulans finns alltid två. Men redan i sommar ska Törnroth fungera som den mer erfarna när förstavårdare med pinfärsk examen tar plats i ambulansen.
– Det är otroligt viktigt att få stöd av en mer erfaren kollega. Det ger säkerhet och mod att gå in i yrkesrollen. Det känns tufft att stå där som tjugoplussare med uppdrag att utvärdera en människa och hennes behov av fortsatta åtgärder eller ingrepp.
Paret i ambulansen har stöd av varandras kunnande men också tillgång till stöd, råd och hjälp av jourhavande akutläkaren på nuvarande Finhems eller tidigare Medi-Heli.
– Vi har också en lista på specialister på olika sjukhus som vi kan konsultera. Till exempel i fråga om barn ringer vi Barnoch ungdomssjukhuset.
Jouren i Högfors har under Törnroths arbetsskift varit normal, men egentligen finns inga normala jourer för inget arbetspass är likt det andra. På fredagar och lördagar är det allmänt oroligare med mycket folk ute för att fira veckoslut men också en vanlig vardag kan betyda mycket jobb. I jobbet som förstavårdare ingår allt från dramatiska storolyckor till mer vardagliga sjukdomsanfall.
– Ungefär var tredje utryckning handlar om att möta en människa som inte är i akut be- hov av vård men kan behöva prata när det känns illa. Det kan vara en ensam äldre person som vi kanske uppmanar att ta kontakt med husläkaren eller hälsovårdscentralen följande dag.
Det vanliga är att teamet i ambulansen tar hand om patienten på plats men man transporterar självfallet också till sjukhus. Till rutinen hör inte att förstavårdaren får rapport om hur det gick sen.
– I början funderade jag mycket på vad som händer efter att vi har lämnat patienten på sjukhus. Men med tiden lär man sig att hålla tankarna från jobbet på avstånd. Det betyder verkligen inte mindre engagemang utan att man lär sig bearbeta sin arbetsdag.
Ida Törnroth har några råd till dig som funderar på att studera till förstavårdare.
– Jobbet är socialt eftersom förstavårdaren arbetar med människor, dels patienter som man ska prata med och lyssna på, dels naturligtvis kollegor. Samarbetet är intensivt och måste fungera. Jag tycker man ska vara en mogen blandning av stolthet och ödmjukhet, det vill säga våga ta plats, ta rollen som ledare men också veta när man ska backa.
– Och så ska du vara stresstålig och ha tålamod. Det är inte alltid så roligt när larmet går mitt i natten, du blir bryskt väckt och ska vara redo att starta inom loppet av en minut. Det gäller att vara taggad med alla sinnen samtidigt som du kanske fryser, är hungrig och törstig och har inte ens hunnit gå på toa.
Det gäller att vara taggad med alla sinnen samtidigt som du kanske fryser, är hungrig och törstig och har inte ens hunnit gå på toa. Ida Törnroth Förstavårdare