Utredare uppmanar yrkesutbildare till samarbete
– Arbetslivet är inte språkligt indelat, det är inte lätt hitta svenskspråkiga arbetsplatser. Yrkesutbildningens aktörer måste samarbeta mera, säger Carola Bryggman som granskat läget inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen.
Inlärningen på arbetsplatser spelar en viktigare roll inom yrkesutbildningen, men utbildningsanordnarna är osäkra på att de har de nätverk som behövs. Speciellt när det gäller små och medelstora företag kan det vara svårt att hitta platser för studerande, svenskan kan också sätta käppar i hjulet. Lärarna behöver fortbildning för att klara sin nya roll, samtidigt som kollektivavtalen och hela arbetstidssystemet borde ses över.
Det är några av insikterna Carola Bryggman fick när hon sammanställde rapporten om arbetslivets roll i den svenskspråkiga yrkesutbildningen, på uppdrag av Svenska kulturfonden. Bryggman, som i normala fall är överinspektör vid Regionalförvaltningsverket, föreslår att aktörerna går ihop och gör en del av jobbet tillsammans.
– Man kan samarbeta kring till exempel examensdelar inom de grundläggande studierna, se vilka som kan förenhetligas och avläggas på distans. Undervisningsmaterial kan digitaliseras, man använder inte läroböcker som i gymnasiet utan många lärare gör nu sitt eget material.
Dessutom kan hon tänka sig gemensamma paket för utbildning av arbetsplatshandledare.
– En lärare och en representant från yrkeslivet bedömer de studerandes arbetsprov. Med tanke på de studerandes rättskydd är det viktigt med en rättvis bedömning.
”Viktigt för svenskan”
En annan sak de svenskspråkiga aktörerna skulle kunna skapa med gemensamma krafter, enligt Bryggman, är ett system för att följa upp hur det går för de studerande i arbetslivet. I dag förlitar man sig i huvudsak på Statistikcentralens uppgifter, som är flera år gamla när de publiceras.
– I dag kräver yrkesutbildningens resultatfinansiering bättre uppföljning av hur de studerande placerar sig efter utbildningen. I framtiden kommer en stor del av utbildningens finansiering att styras av just resultatet.
Hon tycker att de svenskspråkiga yrkesutbildarna borde hålla sig mer framme på landskapsnivå, speciellt på orter där finskan är i majoritet. Hon vill inte peka ut vem som borde göra mer väsen av sig, men säger att Optima lyckas bra.
Kulturfondens utbildningsombudsman Berndt-Johan Lindström säger att utredningen kan ligga som grund för nya projekt.
– När det sker en reform börjar man alltid fundera vad det betyder för Svenskfinland, var det kniper denna gång, och vad vi kan göra från vår sida för att hjälpa.
Enligt honom är yrkesutbildningen viktig om det ska finnas folk som kan svenska i serviceyrken.
– Svenskfinland står och faller på utbildningen, det ligger i kulturfondens intresse att förbättra kvaliteten, säger Lindström.