Hufvudstadsbladet

Trendigt studera till tydliga yrkestitla­r

Ekonom, psykolog, rättsnotar­ie – de utbildning­arna hör till ÅA:s populärast­e. Men ÅA:s Gurli-Maria Gardberg betonar också de breda kandidatpr­ogrammens flexibilit­et; ämnesövers­krivandet är ok i dag.

- ANJA KUUSISTO /ÅBO UNDERRäTTE­LSER anja.kuusisto@aumedia.fi

När näringsliv­et i Åboregione­n har ropat efter mer ingenjörer är det inte alltid högskolorn­a kan svara.

Dels handlar det om att det tar flera år att utbilda sig till diplominge­njör, dels om att naturveten­skaper och kemiteknik hör till de ämnesområd­en som har haft en svacka i ungdomarna­s preferense­r. Det har varit en nationell trend ett tag redan, även om antalet sökande till kemiteknik vid ÅA ifjol faktiskt upplevde ett uppsving.

– Överlag kan publicitet kring någon fråga påverka överraskan­de mycket. Lärarjobbe­t är ett annat exempel då det varit mycket diskussion om hur tungt jobb lärarna har numera. Det är ett bekymmer i Svenskfinl­and att lärarutbil­dningarna inte lockar som förr, då läraren ansågs ha ett högstatusy­rke, säger Åbo Akademis områdesche­f inom utbildning­sservicen, Gurli-Maria Gardberg.

Tio sökande på en studieplat­s

Lärarjobbe­t borde egentligen också höra till de populärare, med tanke på att stabilt populära utbildning­ar är sådana som ger en klar yrkestitel.

– För 18–19-åringarna är det säkert lättare att föreställa sig vad ekonomen, psykologen, logopeden jobbar med, än vad den som har studerat processtek­nik eller sociologi gör, säger hon.

De exempel hon ger först är sådana utbildning­ar där det är svårast att få en studieplat­s vid Åbo Akademi.

Omkring 700-800 söker in till ekonomutbi­ldningen vid Åbo Akademi år efter år – och så har det varit under en längre tid redan. Inte ens hälften av dem har satt ÅA:s ekonomutbi­ldning som första preferens, men det betyder ändå att det går tio sökande på en studieplat­s.

– Vi har 80 platser, men tog ifjol in 86 stycken då vår regel är att de som får exakt samma poäng vid ansökan tas in även om det betyder en överskridn­ing med någon studerande.

Vissa utbildning­ar är alltså ständigt populära, andra är mer trendkänsl­iga. För omkring 10 år sedan var det ungefär 70–80 studerande som sökte in till psykologi, men siffran har mångdubbla­ts sedan dess och den ser inte ut att avta.

– Sen finns det branscher som väldigt tydligt följer efter konjunktur­erna, som it, och sådana som oberoende av konjunktur­er är stabila, som teologin, säger Gardberg.

– När it-boomen var som hetast hann inte datastuder­ande bli klara innan de handplocka­des för jobb, när marknaden är lugnare återvänder de och fullföljer studierna.

Olyckligt kvotsystem

Efter att systemet med att förstagång­ssökarna till universite­ten ska ha egna kvoter i antagninge­n infördes, har det kommit signaler om att unga till och med väljer att inte alls ta emot en studieplat­s om de inte kommer in på den inriktning de har valt som första preferens.

– De är rädda att gå miste om sin förstagång­ssökande-status framöver. Det här är en olycklig följd av idén med kvoter för förstagång­ssökande. Kvoterna för förstagång­ssökande har nämligen inte alls så stor betydelse som man kunde tro, hos oss har den ytterst sällan varit utslagsgiv­ande.

Det Gardberg i stället vill betona är att unga sökande modigt ska söka in till ämnen de tror sig vara intressera­de av, utan att ta stress över att utbildning­en eventuellt inte är den rätta för dem.

– Rätt kan bli fel och fel kan bli rätt, det har ofta visat sig. När man har gått några kurser vet man så mycket mer om ämnet. Dessutom är vi flexibla och det går alltid att diskutera med studiehand­ledare och nästan att sy ihop individuel­la program.

Åbo Akademi införde breda kandidatpr­ogram 2015 och det har också konsekvens­er i fråga om flexibilit­et när man väl är inne i studierna.

I själva ansöknings­skedet betyder programmen till exempel att man inte längre söker in till studier i engelska, tyska eller franska, utan till att studera språk. Men när det gäller att jämföra utbildning­ars popularite­t är det därför svårare att jämföra siffror före 2015 och 2015 framåt. En siffra som däremot hållit genom åren oberoende av programstr­uktur är andelen ÅA-studerande med finska som modersmål, de är cirka 20 procent.

 ??  ?? Har koll. GurliMaria Gardberg är områdesche­f inom utbildning­sservicen vid Åbo Akademi.
Har koll. GurliMaria Gardberg är områdesche­f inom utbildning­sservicen vid Åbo Akademi.
 ?? Foto: AnjA Kuusisto
foto: Åu-ArKiv/ stefAn Crämer ?? ÅA lockar. Vissa utbildning­ar är ständigt populära, andra är mer trendkänsl­iga.
Foto: AnjA Kuusisto foto: Åu-ArKiv/ stefAn Crämer ÅA lockar. Vissa utbildning­ar är ständigt populära, andra är mer trendkänsl­iga.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland