Universitetet satsar miljoner på hållbarhetsvetenskaper
Helsingfors universitet storsatsar på att angripa de globala ödesfrågorna tvärvetenskapligt. Universitetet inrättar ett institut för hållbarhetsforskning och tillsätter tio nya professurer.
Bara inom klimatvetenskaperna finns otaliga forskningsinriktningar: från oceanografi till aerosolfysik, från geologi till meteorologi och mycket till. Ändå är klimatförändringen bara är en av de globala prövningar mänskligheten står inför.
Samtidigt som människan försöker tackla klimatproblematiken gäller det att beakta andra globala frågor, som folkökning, vattenbrist, konsumtion, urbanisering och förlusten av biologisk mångfald. Att greppa allt detta i ett extremt brett perspektiv är karakteristiskt för hållbarhetsvetenskaper.
Hela hopen ödesfrågor finns listade i FN:s hållbarhetsmål och Agenda 2030. Här behövs det akademiska samfundets insats och expertis från såväl naturvetenskaper som samhälls- och beteendevetenskaper. Helsingfors universitet betonar hållbarhet i sin strategi och inrättar nu ett institut för hållbarhetsvetenskaper, Helsus, bland annat med ett anslag på 6,3 miljoner euro från Finlands Akademi plus en ansenlig privat donation.
– Pengarna räcker för tio professurer i fyra år. Efter det börjar universitet betala lönerna, säger professor Jari Niemelä som ska leda Helsus.
Niemelä säger att kompetenserna i hållbarhet måste öka markant, både kvantitativt och kvalitativt.
– Jag vill att vi ska ha utbildat många nya experter redan om fyra år.
Hållbarhetsvetenskapen är rätt ny i Finland, och skiljer sig från andra vetenskaper. Den är lösningsinriktad och siktar på samhällelig förändring.
– Det ställer nya krav. Det finns forskare som tycker att deras jobb är forskning, punkt slut. Samtidigt finns det många som anser att det är deras plikt att föra ut sin forskning, och jobba för att den används i sam- hället, och det är dem vi ska jobba med, säger Niemelä.
– Vi är ju ett slags världsförbättrare, vi vill att det vi gör har en betydelse i samhället. Finns inte risken för att samhälleligt engagemang går ut över forskningens trovärdighet, om ni säger samma saker som exempelvis Greenpeace? – Ja, det är klart. Man måste behålla sin position och vara väldigt tydlig med att det man säger alltid bygger på vetenskapliga fakta. Man får inte förenkla för mycket för att få fram budskapet i medier.
Tillika finns en efterfrågan på politik som bygger på vetenskapliga fakta, men att som forskare nå ut med sitt budskap som ett underlag åt politikerna är inte lätt.
– Det skulle vara mycket lättare för oss om vi satt på universitetet och bara forskade, men samhället kräver tvärtom att vi kommer ut med våra resultat och säger vad de betyder.
Jari Niemelä säger att Helsus ska samarbeta med andra universitet, företag, organisationer och kommuner.
– Ensamma kan vi inte lösa de här problemen, men med samarbete kan vår kunskap tillämpas.
Professor Janne Hukkinen som varit med om att skapa Helsus säger att HU har redan en bra bas att bygga på:
– Vi har egentligen redan kommit ganska långt. Vi har utbildningsprogram på alla nivåer från kandidat till doktor inom hållbarhet. Nu ska vi gå vidare och utvidga forskningssamarbetet.