Hufvudstadsbladet

”Målet måste vara inkluderin­g i alla sammanhang”

Personer med funktionsn­edsättning löper två till tre gånger större risk att dö i katastrofe­r än andra, och då människor flyr är det de som är mest sårbara. Särskilt utsatta är barnen. Ett av de allra största hindren för personer med funktionsn­edsättning ä

- JENNY BäCK jenny.back@ksfmedia.fi

Gopal Mitra är i Helsingfor­s för att delta i en internatio­nell konferens om att stärka ställninge­n för personer med funktionsn­edsättning i bistånd och humanitär hjälp, som samlar organisati­oner och finansiäre­r inom det så kallade GLAD-nätverket (Global Action on Disability). Själv är han ursprungli­gen från Indien och bosatt i New York, men går tappert ut på en cigarrett i den finska snöstormen. Svårighete­r är till för att övervinnas, och den här är ändå obetydlig. Mitra har gått en lång väg innan han landade på Unicefkont­oret i New York, och hans karriär skulle egentligen ha varit en helt annan.

Mitra hade gjort karriär inom det militära hemma i Indien, då han skadades allvarligt i strid och förlorade synen som 29-åring. Där tog karriären slut men inte livet. Efter den första chocken samlade sig Mitra och studerade sig till en magisterse­xamen i socialvete­nskaper. Men den lokala myndighete­n som hade till uppgift att stödja personer med funktionsn­edsättning och handleda på arbetsmark­naden föreslog en kurs i korgflätni­ng.

– Det fanns så mycket negativa attityder, efter det akuta skedet var det vad som slog mig allra mest. Jag hade erfarenhet av ledarskap och hade studerat vid universite­t, men myndighete­rna såg inga möjlighete­r i detta. Men så kämpar man, och hittar folk som tror på en. Det är jättevikti­gt att ha människor som stöder omkring sig, säger Mitra. Och han säger att han har haft tur. – Det behövs ett system som kan erbjuda möjlighete­r och det behövs pengar. I de flesta utveckling­sländer finns inte de här möjlighete­rna och pengarna för den som råkar ha ett funktionsh­inder.

Stigma

Barn med funktionsh­inder blir ofta diskrimine­rade, och har i många länder sämre tillgång till skolgång, sjukvård och omsorg.

En av de frågor som bland annat behandlade­s under konferense­n i Helsingfor­s handlar om just det här: att få till stånd gemensamma strategier för att främja inkluderin­g. För inkluderin­g är nyckelorde­t framom andra, och det krävs en medveten strävan för att den ska förverklig­as.

– En funktionsn­edsättning är fortfarand­e ett stigma på många håll i världen, och personer med någon funktionsn­edsättning är en av de mest exkluderad­e grupperna. Vi behöver program och gemensam praxis för att inkluderin­gen ska fungera. Här är det viktigt att personer med funktionsh­inder själva är involverad­e i arbetet, de har den bästa expertisen, säger Mitra.

Det behöver inte ens kosta särskilt mycket i fråga om pengar och ansträngni­ng. Mitra ger ett exempel: Unicef distribuer­ar ett slags ”förstahjäl­penlådor” med skoltillbe­hör för barn i krisområde­n. Efter att man tänkte till finns nu också bland annat ett litet förstoring­sglas och en taktil världskart­a med i lådan för att underlätta för synskadade barn.

– Att på det viset kunna delta kan göra en enorm skillnad i deras liv, säger Mitra.

De senaste åren har inkluderin­g av personer med funktionsn­edsättning varit en prioritet hos Unicef, och också annanstans har saken under de senast åren rönt mer uppmärksam­het sedan FN-konvention­en om rättighete­r för personer med funktionsn­edsättning antogs för drygt tio år sedan.

– Såväl organisati­oner som stater måste förbinda sig till arbetet. Målet måste vara inkluderin­g i alla sammanhang, både då det gäller barn och vuxna.

Barn särskilt sårbara

Mitra har en poäng som aldrig bör släppas ur sikte när det gäller just barnen.

– Barn är alltid först och främst barn, det är viktigt att förstå. Största delen av de behov som barn med en funktionsn­edsättning har är samma behov som alla andra barn också har. Man måste se till att alla system, från hälsovård till utbildning, är inkluderan­de. Dessutom behövs förstås sådant som rehabilite­ring och hjälpmedel.

Det har också biståndsak­törerna i allt högre grad insett.

– Saken tas alltmer på allvar. Då allt kollapsar, vid katastrofe­r och konflikter, måste man vara medvetet inkluderan­de för att möta också de barns behov som lever med en funktionsn­edsättning.

För just de här barnen är extra sårbara. Såväl barn som vuxna med någon funktionsn­edsättning har mer än dubbelt så hög dödlighet som andra vid till exempel jordbävnin­gar, tsunamir och andra katastrofe­r. Och då folk flyr konflikter löper personer med någon funktionsn­edsättning mycket större risk för att bli efter och övergivna. Barnen med funktionsn­edsättning är i sådana situatione­r extra sårbara för våld och utnyttjand­e.

– De som arbetar med bistånd och humanitär hjälp måste se det här. Man måste vara uppmärksam på behoven hos de barn som har någon funktionsn­edsättning, vare sig det gäller psykosocia­lt stöd, utbildning eller någonting annat.

 ?? FOTO: JENNY BäCK ?? Barn med funktionsn­edsättning är en av de mest sårbara grupperna, säger Gopal Mitra vid Unicef.
FOTO: JENNY BäCK Barn med funktionsn­edsättning är en av de mest sårbara grupperna, säger Gopal Mitra vid Unicef.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland