Förhastad förhandsröst
I Sverige kan man ångra sig efter att man har förhandsröstat. Borde vi också i Finland få en andra chans?
● I presidentvalet deltog för första gången fler i förhandsröstningen än på själva valdagen. 52,5 procent av alla som röstade gjorde det under den vecka som förhandsröstningen pågick. Det här bekräftar en längre trend. Från valet 2003 till senaste riksdagsval 2015 ökade antalet väljare som valde att rösta i förväg med mer än 30 procent.
Trots att folk blir aktivare med att förhandsrösta betyder det tyvärr inte att valdeltagandet som helhet stiger då färre i stället går till valurnorna på valsöndagen.
Orsakerna till den här utvecklingen kan vara många. Den gamla traditionen med att klä upp sig i söndagsstass för att gå och rösta och därefter avnjuta valkaffe håller på att tyna bort. Därför ser man inte heller någon speciell orsak att rösta just på valdagen.
En logisk förklaring till ökad förhandsröstning är att människor rör på sig mer och att många helt enkelt inte är hemma på valdagen. Då är enda möjligheten att rösta i förväg. Det kan också kännas bekvämare och enklare att förhandsrösta då röstningsställena finns där man också annars rör sig. På landsbygden kan vallokalen på valdagen ligga betydligt längre bort och skapa transportproblem. Till och med utlovat busväder på valdagen kan få folk att utnyttja möjligheten att förhandsrösta några dagar tidigare i stället.
För att kunna avge sin röst i förväg måste man naturligtvis ha bestämt sig för vem man ska rösta på. Det kan för en del vara ett enkelt och självklart beslut. Andra tvingas fundera mer och tvekar in i det sista.
Den som förhandsröstar tar en viss risk. Eftersom valrörelsen ännu pågår efter att man har lagt sin röst kan det inträffa något som påverkar ens syn på vilken kandidat eller vilket parti som egentligen är bäst. Något anmärkningsvärt eller avslöjande kan dyka upp den sista veckan eller de sista dagarna som ställer ett parti eller en kandidat i ny dager. Då kan en förhandsröst plötsligt upplevas som förhastad.
De sista opinionsmätningarna kan också orsaka en förhandsväljare nytt huvudbry. Det kan då kännas att man av taktiska orsaker skulle ha velat rösta på ett annat sätt. I Finland gäller ”lagd röst ligger”, men i Sverige har man en möjlighet att ångra sig. Trots att väljaren redan har förhandsröstat kan hen ångerrösta genom att gå och rösta på nytt i sin vallokal på valdagen.
Alla förhandsröster distribueras på valdagen till respektive väljares vallokal. Om man ångrar sig och går till vallokalen får man tillbaka sin förhandsröst och lägger i stället ner sin nya röst i valurnan. Rösterna från alla förhandsväljare kan således inte börja räknas förrän efter att vallokalerna stängs, då det står klart att det inte kommer fler ångerröster.
Det betyder givetvis att valresultatet försenas. Rösträkningen kommer i gång senare än i Finland där de flesta förhandsröster redan är räknade då vallokalerna stänger på valkvällen.
Skulle det vara skäl att också i Finland överväga möjligheten att ångerrösta då andelen som förhandsröstar tycks bli större och större?
Man kan förstås konstatera att den som är osäker på hur rösten ska läggas helt enkelt väntar till valdagen då alla debatter och utspel är gjorda. Men förhandsröstningen har redan blivit så etablerad att vi inte kommer att återgå till att i huvudsak rösta på valdagen.
Som förhandsväljare har man inte all information som kommer före valdagen. Till exempel inför presidentvalet hade över en och en halv miljon människor röstat innan de två sista opinionsmätningarna offentliggjordes och de sista valdebatterna hade hållits.
Om ett val är väldigt jämnt kan ångerrösterna bli tungan på vågen.
Det finns knappast någon risk för att ångerröstande skulle bli väldigt allmänt. I Sverige har ångerröstarna stannat kring några tusen i varje val.
”Den som förhandsröstar tar en viss risk. Eftersom valrörelsen ännu pågår efter att man har lagt sin röst kan det inträffa något som påverkar ens syn på vilken kandidat eller vilket parti som egentligen är bäst.”
TOMMY WESTERLUND
Ledarskribent