Familjeledighet på fallrepet
Centern och Samlingspartiet på kollisionskurs efter att reformen stoppats. Blå framtid ställer egna villkor för fortsatt beredning.
Reformen av familjeledigheterna faller i brist på pengar, meddelade familje- och omstorgsminister Annika Saarikko (C) i går. Hon har lett den ministerarbetsgrupp som berett reformen.
Men Saarikko stötte genast på patrull – Samlingspartiet vill fortsätta beredningen och undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen krävde att regeringspartiernas ordförande tar upp reformen till behandling. Blå framtid är med på att återuppta beredningen – på sina villkor.
Enligt Grahn-Laasonen finns pengar redan reserverade för det ökade behovet av dagvård som reformen skulle ge upphov till. Det räckte inte för Centern, som hänvisar till en utredning som visar att merparten av familjerna skulle ha förlorat på reformen.
Många uttryckte under gårdagen sin bestörtning över den havererade reformen. Bland annat fackcentralerna Akava och FFC anslöt sig till de besviknas skara.
Svenska Kvinnoförbundet och Vänsterförbundet framhöll att en ambitiös familjeledighetsreform måste få kosta.
Någon familjeledighetsreform finns inte inskriven i regeringsprogrammet, men togs med på agendan under halvtidsgranskningen i våras. Beredningen har pågått sedan hösten men nu är det stopp. Utan mer pengar blir det ingen reform.
– Det grämer mig ofantligt mycket, kommenterar familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C).
Hon har varit ordförande i den ministerarbetsgrupp som berett reformen. Men nu lägger hon ned beredningen, avslöjade hon i en intervju för Helsingin Sanomat i går.
– Det är svårt att reformera familjeledigheterna utan att satsa mer pengar. De ramvillkor som regeringen ställt var alltför strikta, säger Saarikko.
Flera modeller fanns
Avsikten har varit att öka pappornas andel av familjeledigheterna och förbättra sysselsättningen och jämställdheten på arbetsmarknaden, bland annat. Samtidigt skulle det också i fortsättningen vara möjligt att sköta barnet hemma till tre års ålder. Men reformen skulle inte få kräva några tilläggsresurser utan genomföras ”inom den offentliga ekonomins ramar”.
Arbetsgruppen har haft flera modeller på sitt bord där pusselbitarna varit bland annat fler månader vikta för den ena föräldern och en nedtrappning av hemvårdsstödet på slutet.
Enligt regeringens beräkningar skulle reformen innebära ett ökat behov av dagvård, vilket hade inneburit hundra miljoner euro i extra utgifter för den offentliga sektorn.
Extra pengar för dagvård
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) som förhandlat om reformen för Samlingspartiets del vill inte gå med på att reformen begravs för den här gången.
– Det här är en så viktig reform med tanke på jämställdheten, sysselsättningen och barnfamiljernas vardag att Samlingspartiet vill fortsätta beredningen, kommenterade Grahn-Laasonen, och krävde att saken tas upp av den så kallade trion – alltså regeringspartiernas ordförande.
Också partiordförande Petteri Orpo skriver på Twitter att Samlingspartiet vill fortsätta söka en lösning, och att en så viktig sak inte kan fällas så där bara.
Enligt Grahn-Laasonen fanns flera modeller på bordet som man kunde ha arbetat vidare med, men det ville inte Centerns riksdagsgrupp, säger hon. Och mer pengar för dagvården hade ordnat sig.
– Här ingick en betydande satsning på dagvården och småbarnspedagogiken. De hade fått mer pengar.
I de modeller som funnits på bordet hade den föräldraledighet som vikts för papporna till och med fördubblats, säger Grahn-Laasonen, men enligt Saarikko går omställningen inte så snabbt.
– Många mammor har ingen arbetsplats att återvända till, säger Saarikko och hänvisar till en utredning som visar att merparten av familjerna skulle ha förlorat på reformen.
Det är svårt att reformera familjeledigheterna utan att satsa mer pengar. De ramvillkor som regeringen ställt var alltför strikta.
Annika Saarikko
Familje- och omsorgsminister (C)
Hemvårdsstödet knäckfråga
Enligt Simon Elo, ordförande för Blå framtids riksdagsgrupp, var det planerna på att trappa ned hemvårdsstödet under det tredje året som till sist knäckte kamelens rygg.
– Blå framtid ville bevara möjligheten till hemvård tills barnet är tre. Vi ansåg det också viktigt att familjerna själva får bestämma vem som sköter barnen hemma. Det här var Blå framtids ramvillkor. För oss var ökade kostnader inte den mest betydelsefulla frågan, säger Elo i ett pressmeddelande.
Blå framtid hade varit redo att fördubbla pappaledigheten till över hundra vardagar på frivillig basis. Nu är den del av föräldraledigheten som är vikt för papporna 2,2 månader.
Såväl Elo som partiordföranden Sampo Terho skriver på Twitter att Blå framtid är beredda att återuppta beredningen av reformen – ”så att det treåriga hemvårdsstödet och familjernas valfrihet bevaras”, skriver Elo.
Besvikna
Många uttryckte under fredagen sin bestörtning över den havererade reformen. Svenska Kvinnoförbundet framhåller att en ambitiös familjeledighetsreform måste få kosta.
– En ”kostnadsneutral reform” har varit ett vackrare sätt att säga att man inte tycker att jämställdhet är värt att satsa på. Kan det bli mer tydligt att denna regering inte prioriterar jämställdhet? Oenigheten regeringspartierna emellan är uppenbar och än en gång står det klart att
Det här är en så viktig reform med tanke på jämställdheten, sysselsättningen och barnfamiljernas vardag att Samlingspartiet vill fortsätta beredningen.
Sanni Grahn-Laasonen
Undervisningsminister (Saml)
konservativa krafter som De blå på ett häpnadsväckande vis tillåts agera bromskloss i utvecklingen av jämställdheten i Finland, säger Kvinnoförbundets ordförande Anna Jungner-Nordgren i ett pressmeddelande.
Vänsterförbundets ordförande Li Andersson är inte överraskad över att det gick som det gick.
– Jag är inte förvånad över att regeringen förstörde möjligheterna för sin reform att lyckas genom att slå fast att den ska vara kostnadsneutral. Det här beskriver hela regeringsperiodens politik. Allt möjligt borde enligt regeringen reformeras, men ändå får ingen reform kosta någonting. På det viset blir slutresultatet alltid magert, säger Andersson i ett pressmeddelande.
Bland annat fackcentralerna Akava och FFC anslöt sig till de besviknas skara. Också de har liksom övriga arbetsmarknadsorganisationer deltagit i beredningen av reformen, då arbetsmarknadsparterna är med om att finansiera det inkomstrelaterade stödet under föräldraledigheten.
– Vi är besvikna över att det inte blir någon reform, skriver Akavas ordförande Sture Fjäder i ett pressmeddelande, medan FFC för sin del hoppas på att nästa regering ska skriva in en familjeledighetsreform i regeringsprogrammet.