Inför OS: Poutala har aldrig varit så bra som nu
Efter många turbulenta år har hastighetsåkaren Mika Poutala nått karriärens kulmen – 34-åringen har aldrig varit så bra som nu. – Det känns fantastiskt att ha flyttat på gränserna, säger han.
Då Mika Poutala anländer till intervjuzonen på Helsingfors-Vanda flygplats har han en videokamera i högsta hugg, kepsen bakfram och en skateboard på resväskan. Poutala ser mer ut som en 15-årig Youtubeprofil än en 34-årig hastighetsåkare och tilltänkt OS-medaljör. Varför har du med dig en skateboard till vinter-OS? – Det var ett infall. Jag såg att en kanadensisk vän på plats i Pyeongchang åker runt på en skateboard. Det är coolt att kunna rullla ner till matsalen från boendet och inte behöva gå överallt, säger Poutala med ett skratt.
Det är lätt att se att Poutala tar livet med en klackspark – men vad hastighetsåkningen beträffar är det fullt allvar som gäller. Poutala kan med fog säga att han är i sitt livs form. De senaste åren har han tränat mer intensivt och målinriktat än någonsin tidigare.
Resultaten skvallrar också om att en OS-medalj är högst realistisk. I december åkte Poutala 500 meter på 34,17 i Salt Lake City – finländskt rekord.
I januari knep Poutala sina första mästerskapsmedaljer då han tog EM-silver på 500 meter och silver i lagtävlingen.
– Det känns fantastiskt att ha flyttat på gränserna och visat att det går att vara bäst som 34-åring. Den senaste tiden har jag gjort allting på hastighetsåkningens villkor och fått ut all bakomliggande potential, säger Poutala.
Efter OS-besvikelsen i Sotji för fyra år sedan var Poutala nära att lägga av, men bestämde sig för att ge hastighetsåkningen en sista chans. Han bestämde sig för att bo i Calgary under delar av året. En ny tränare och ny atmosfär gav en nytändning till karriären som heter duga.
Tittar gärna på medaljmissen
Om 500 meter i OS i Vancouver hade avgjorts med nuvarande regler hade Poutala redan varit OS-guldmedaljör. I dag är det ett heat som gäller, men år 2010 åktes fortfarande två.
Poutala ledde tävlingen efter den första omgången, men vacklade till i det andra heatet och slutade femma. Där andra såg en stor besvikelse såg Poutala ett kvitto på att han nått världstoppen.
– Många tror att jag fortfarande drömmer mardrömmar om täv- lingen, men det är inte alls så. Jag ser tillbaka på tävlingen med värme. Det var första gången i min karriär som jag insåg att jag har chansen att ta ett guld. Jag minns fortfarande det första åket in i minsta detalj. Tävlingen gav mig en ordentlig självförtroendeinjektion.
Små marginaler avgör
Hur man än vänder och vrider på saken är OS i Pyeongchang med all sannolikhet Poutalas sista chans att ta en OS-medalj.
Poutala – som åker 500 meter och 1 000 meter tillsammans med Pekka Koskela – hör redan till det gamla gardet.
Men någon medaljpress känner inte Poutala.
– Jag vet att jag har chansen att vinna, men jag kan lika bra misslyckas och sluta tia. Det hänger inte bara på en själv och det är väldigt små marginaler som avgör.
– Jag vet att jag inte behöver göra trollkonster för att ta medalj. Min nuvarande nivå räcker och det ger både självförtroendet och säkerhet.
Allt avgörs på 34 sekunder. Om det går som planerat kommer Poutala inte längre att associeras med Vancouver 2010, utan med Pyeongchang 2018.