Vanligt med noll samtal på svenska
Färre finlandssvenskar använder sitt modersmål då de ringer till konsumentrådgivningen, visar statistik som HBL tagit fram.
– En del berättar att de inte ens försöker ringa oss på det svenska numret, säger Magnus Åberg som jobbar på magistratens konsumentrådgivning.
En vanlig dag kommer det mellan noll och tio samtal på svenska. Men att de är så många som tio är ovanligt.
– Tidigare år låg siffran aldrig på noll samtal, säger han.
I värsta fall kan den minskade andelen samtal leda till att det blir svårt att försvara tjänster som ingen använder.
– Mitt intryck är att de flesta finlandssvenskar gärna vill prata sitt modersmål då de kontaktar oss men att de helt enkelt inte känner till att det finns en fungerande svenskspråkig kundrådgivning.
Ett elbolag ringer och försöker saluföra sina tjänster. Du lyssnar och ber kanske om mer information om vad ett byte av elbolag skulle kosta dig. När du några dagar senare får en räkning på posten är förskräckelsen stor. Du upplevde inte att ni ingått något avtal.
Det är till konsumentrådgivningen du kan vända dig med frågor om vilka rättigheter du har. De ger råd i situationer där du som konsument upplever att du blivit felbehandlad.
Personalen på den svenska rådgivningen har en längre tid nu lagt märke till en ledsam trend: att färre ringer till den svenskspråkiga telefontjänsten. Och de som ringer är främst österbottningar, få svenskspråkiga från landets södra delar lyfter luren.
– Numera får vi endast mellan noll och tio samtal på svenska under en hel dag. Tidigare år låg siffran aldrig på noll samtal, säger Magnus Åberg på konsumentrådgivningen.
Att samtalen är så många som tio stycken är också sällsynt. Senast han var med om en sådan dag var i höstas.
Statistik från Konkurrens- och konsumentverket (KKV) visar att andelen samtal till den svenska linjen minskat. För två år sedan gick 1,86 procent av samtalen till den svenska linjen och i fjol var motsvarande andel 1,72 procent. Längre tillbaka i tiden finns det inte jämförbar statistik att tillgå, uppger man på KKV.
På finska
Åberg upplever att det är frågan om en nedåtgående trend som
hållit på i flera år. Han har själv jobbat på rådgivningen sedan 2009.
– Ett sätt som det märks på är när svenskspråkiga ringer den svenska telefontjänsten och berättar att de inte förväntat sig betjäning på svenska. De berättar att de vanligtvis ringer den finska linjen, men att kön var så lång att de den här gången undantagsvis ringde den svenska linjen. De brukar bli positivt överraskade, säger Åberg.
Konsumentrådgivningen är magistratens riksomfattande tjänst som har tre anställda som svarar på frågor på svenska från Vasa. Magnus Åberg jourar också ibland på den finska telefontjänsten. Där har han lagt märke till att en del av de som ringer undrar om han talar svenska.
– Det är svårt att spekulera om orsaken. Många har kanske tagit intryck av mediernas rapportering om att finlandssvenskarnas ställning försvagas och tror därför inte att det löns att försöka på svenska. En del berättar att de inte ens försöker ringa oss på det svenska numret eftersom de tror att det tar längre tid att få betjäning på svenska. Kanske har de ringt andra företag och myndigheter där man måste vänta på att bli uppringd eller att det inte i praktiken går att tala svenska.
I värsta fall kan den minskade andelen samtal leda till att det blir svårt att försvara tjänster som ingen använder. I måndags varnade professor Göran Djupsund i Vasabladet för att svenskan som förvaltningsspråk i Finland är död redan om 20 år. Enligt honom har svenskkunskaperna i den finländska för- valtningen försämrats kraftigt de senaste tio åren.
Förra veckan kom det in 23 samtal på svenska, vilket var 1,22 procent av alla samtal.
– Om drygt fem procent av befolkningen är finlandssvenskar och bara 1,2 procent ringde oss förra veckan visar det att en mycket stor majoritet av finlandssvenskarna väljer att prata finska så fort man ringer oss. I vilket skede är vi nere på noll? Hoppas att trenden inte fortsätter, säger Åberg.
Han berättar att många som kontaktar den svenskspråkiga konsumentrådgivningen är positivt överraskade av att man inte var tvungen att köa för att komma fram.
– Mitt intryck är att de flesta finlandssvenskar gärna vill prata sitt modersmål då de kontaktar oss men att de helt enkelt inte känner till att det finns en fungerande svenskspråkig kundrådgivning. Vi får inte glömma bort att det finns svenskspråkiga tjänster som fungerar bra.
Samtalsstorm
På Folkpensionsanstalten FPA har man inte sett någon tydlig nedgång på andelen samtal på svenska. I fjol gick 1,79 procent av samtalen till de svenska telefonlinjerna. Tittar man tio år bakåt i tiden har andelen svenska samtal hållit sig konstant vid cirka 3 procent åren 2010-2016. Men dyket ner till 1,79 beror enligt FPA på något helt annat. Nämligen att Folkpensionsanstalten tog över hanteringen av det grundläggande utkomststödet från kommunerna i början av fjolåret.
– Antalet samtal på finska var enorma och svarsprocenten var låg. Klienterna ringde många gånger då de inte fick svar. Därför är det svårt att jämföra procenterna mellan åren 2016 och 2017, säger Kaija Kotisaari, gruppchef på FPA.
I januari i år var andelen svenska samtal 2,03 procent och förra veckan 2,1 procent.
– Efterfrågan på svenska har inte minskat även om den är procentuellt mindre, säger hon. Fotnot: Telefonnumret till den svenska konsumentrådgivningen i Finland är 029 553 6902.
Numera får vi endast mellan noll och tio samtal på svenska under en hel dag. Tidigare år låg siffran aldrig på noll samtal. Magnus Åberg Konsumentrådgivningen