Tillslag mot journalist delar uppfattningar
Tingsrätten avgör inom två veckor om Centralkriminalpolisens husrannsakan hos Helsingin Sanomats journalist Laura Halminen var laglig eller inte. Trots polisens krav på hemlig process var gårdagens rättegång öppen för allmänheten.
Polis och medier har mycket olika uppfattningar om journalisternas rätt att skydda sina källor. Det framgick när tingsrätten behandlade Centralkriminalpolisens tillslag mot HS-journalisten Laura Halminen.
Fallet har ett stort samhälleligt intresse. I grunden handlar det om myndigheternas möjligheter att inkräkta på det fria ordet.
Laura Halminens advokat Kai Kotiranta underströk flera gånger att när det är frågan om källskydd är spelreglerna för journalister andra än för övriga medborgare.
– Journalister har i lagen inskriven rätt att låta bli att uppge sina källor om de misstänks för brott som renderar mindre än sex års fängelse. Det ser ut att ha undgått polisens förundersökningsledare, sade Kotiranta.
– Husrannsakan genomfördes enbart för att hon är journalist och för att bryta källskyddet. Genom att beslagta hennes arbetsverktyg har myndigheten i praktiken hindrat henne från att göra sitt jobb, resonerade Kotiranta.
– Vi utgår från att husrannsakan och beslagtagningarna inte alls borde ha gjorts.
Kotiranta säger att polisen totalt förbigick domstolen när man inte inom tre dagar förde saken till domstol. Därför anser han att hela ärendet borde förfalla.
Unikt fall
Halminen kräver att rätten förklarar husrannsakan som olaglig och returnerar hennes beslagtagna arbetsredskap, bland annat dator, Ipad och minnesstickor.
Ärendet togs upp i tingsrätten på Halminens initiativ. Motsvarande fall där journalister råkat ut för husrannsakan har väckt stor uppmärksamhet i människorättsdomstolen. I vårt land är fallet unikt.
CKP:s representanter hade tidigare krävt att rättegången hålls bakom lyckta dörrar och att utredningsmaterialet till största delen hemligstämplas. Det stod dock klart för alla parter att rättegången kommer att vara öppen, men domarna måste konferera om hemlighållandet av en del av materialet. Slutresultatet blev att allt väsentligt, sånär som på adressuppgifter och diarienummer, är offentliga handlingar.
Laura Halminen hade via sitt ombud önskat öppen rättegång med motiveringen att medborgarna har rätt att veta vad domstolens beslut grundar sig på.
”Statshemligheter”
När husrannsakan gjordes var Halminen redan föremål för en brottsutredning som CKP startat på försvarsmaktens begäran. Hon var en av de två HS-journalister som skrev den uppmärksammade artikeln om
❞ Husrannsakan genomfördes enbart för att hon är journalist och för att bryta källskyddet. Genom att beslagta hennes arbetsverktyg har myndigheten i praktiken hindrat henne från att göra sitt jobb. Kai Kotiranta Advokat
försvarets signalunderrättelsecenter i Tikkakoski i december i fjol. De båda journalisterna misstänks för oaktsamt röjande av statshemlighet.
När hon fick veta att hon är föremål för CKP:s förundersökning beslöt hon förstöra material som kunde avslöja hennes källor. Hon hamrade sönder sin dator i källaren till huset där hon bor. Den började dock ryka och hon måste tillkalla brandkåren som anlände till platsen med en polispatrull i släptåg. I rätten framgick det i går att Halminen redan i det sammanhanget förklarat för larmcentralen vem hon är och varför hon krossat datorn.
”Ytterligare misstänkt”
CKP:s förundersökningsledare Janne Järvinen fick reda på Halminens tilltag och bestämde sig omgående för att genomföra en särskild husrannsakan. Järvinen motiverade sitt beslut inför tingsrätten med att försöket att förstöra bevismaterial ytterligare höjde misstankegraden. Han hävdade också att en av poliserna vittnat att Halminen medgett att datorn innehöll material med anknytning till Tikkakoskiartikeln.
– Jag insåg att det fanns fara för att bevismaterial skulle förstöras även i större omfattning, därför beordrade jag husrannsakan, sade Järvinen.
Enligt Järvinen var det en akut situation som krävde snabba åtgärder som han i egenskap av förundersökningsledare har rätt att vidta. Järvinen ansåg det vara ett hårt påstående att husrannsakan hos Halminen genomfördes bara för att hon är journalist.
– Husrannsakan genomfördes hos en brottsmisstänkt. Angående arbetsverktygen som vi belagtog så hade hon ju själv slagit sönder dem strax innan.
– Det är mycket vanligt att arbetsverktyg beslagtas. Det försvårar många andra medborgares möjligheter att jobba, inte bara journalisters, sade Järvinen.
Kotiranta ansåg att CKP bestämde sig för att inleda förundersökningen på alltför lösa boliner.
– Men det räcker väl när begäran kommer från tillräckligt hög instans.
Järvinen vädjade slutligen till domstolen om att beslaget i samband med husrannsakan inte återlämnas innan ärendet fått laga kraft, om tingsrätten skulle anse att åtgärden var obefogad. Det vill säga att beslaget återbördas först efter att hovrätten fällt sitt utslag.
Halminen kräver att få sina saker tillbaka genast.
Tingsrätten lovar att senast den 27 februari ha utrett om polisens åtgärder var lagliga eller inte. Beslutet kan komma också tidigare.