Säkraste bilföraren är en robot
Det är rätt att vara lite skeptisk till robotar, och till och med rädd för dem. Det säger föreläsaren och författaren Cristina Andersson, och hon är ändå en av landets främsta robotiseringsaktivister. Robotar är fascinerande, men dagens artificiella intel
Cristina Andersson är föreläsare, författare och robotaktivist. Hon ser en framtid där robotar jobbar inom social- och hälsovården, i serviceyrken och inte minst i våra bilar. En robot är en hänsynsfull, pålitlig och lugn förare som aldrig blir trött. Men hon vet att motståndet är stort, inte minst i Finland. De flesta kan inte tänka sig en bil utan ratt.
Robotar har funnits i drygt 50 år, och sedan ett par decennier är industrirobotar vardag i de flesta fabriker. Men det är inte dem vi oroar oss för. När vi nu talar om robotar menar vi smarta maskiner uppkopplade till nätet och utrustade med sensorer som hjälper dem att förstå och hålla kontakten med sin omvärld.
– Den artificiella intelligensen har tagit steget från science fiction och laboratorier till vardagen, men än så länge finns det ingen forskning i hur det här påverkar oss på lång sikt, säger Cristina Andersson. Hennes recept är att vi alla tar reda på lite mera om teknikens möjligheter och försöker påverka den i mänsklig riktning. En robot med artificiell intelligens kan lära sig saker, och den uppgift den har är helt enkelt att omvandla sin information till handling.
– Att plocka bort ratten ur bilen blir ett stort steg, men vid det laget har bilen lärt sig tänka, känna och agera. Den inte bara ser om en människa står i vägen, den kan också identifiera personen. Den kör hänsynsfullt utan att stressas och den blir aldrig trött. En robot kan läras att följa lagen och via sina egna erfarenheter utveckla helhetsbilden. Vi kan helt enkelt lära bilarna att agera som vi själva skulle göra i en krissituation – om vi inte vore så panikslagna, säger hon.
När bilen kör själv kan vi använda den som ett extra rum där vi kopplar av. Just rumsaspekten gör att Cristina Andersson inte tror att antalet bilar kommer att minska i framtiden. Bildelning förblir ett marginellt fenomen. Få vill låna ut sitt eget rum till andra bara för att det ibland står tomt.
80 procent säkrare trafik
– Artificiell intelligens hänger intimt ihop med frågor om etik och moral. Men tänker vi specifikt på trafiken ska vi komma ihåg att 30 000 personer i Europa dör i trafiken varje år, oftast på grund av mänskliga misstag. Den dag trafiken sköts av autonoma bilar kan vi minska antalet med 80 procent.
Problemet är att det blir en mycket långsam övergång, och att ingen vet när den kan börja på riktigt. Lagstiftningen är inte är beredd på det nya som hänt de senaste fem åren. I Finland skulle vi rent tekniskt kunna starta när som helst, men samtidigt har vi undertecknat Genèvekon- ventionen från 1949 och Wienkonventionen från 1968 som tills vidare inte tillåter förarlösa bilar i Europa.
Bilindustrin är färdig att leverera bilar när lagarna formulerats klart. Flera bilmärken siktar på början av 2020-talet, så vi ligger ganska nära en teoretiskt möjlig start, säger hon.
Inte beroende av molnet
Det viktiga är att både robotbilar och servicerobotar måste ha så mycket datakapacitet att de inte lamslås om kontakten med nätet skulle brytas.
Finland är någorlunda i framkanten när det gäller automatiserad vägtrafik. VTT har två bilar som körs inom ramen för Auroraprojektet uppe i Lappland. Utanför Muonio finns en bit intelligent väg där man testat hur allt fungerar i vinterförhållanden.
– Men därifrån är steget långt till att alla finländare skaffar en autonom bil. En snabb övergång skulle förutsätta massiva insatser från statens sida, säger hon.
Hälsovård viktigare
– Även om autonoma bilar är den mest mediesexiga sektorn av robotiseringen skulle jag själv vilja lyfta fram robotarna inom social- och hälsovården. Vi är inget välfärdsland om vi inte kan erbjuda en heltäckande äldreomsorg, och där kommer det att behövas empatiska och smarta robotar i framtiden. Man behöver bara tänka på demografin och hur den utvecklas i landet, säger hon.
Det finns redan ganska avancerade robotar som interagerar med människor inom hälsovården, men de är långt ifrån massprodukter.
Med robotar och automatik kunde man få gjort åtminstone 20 procent av det rutinjobb som sjukskötare och närvårdare utför. Det skulle inte minska den mänskliga kontakten, snarare öka den. Robotiken skulle kunna överta till exempel transport av patienter och medicinutdelning. Också olika former av övervakning och uppföljning skulle kunna överlåtas på robotar.
– Det här skulle inte minska behovet av personal, eftersom befolkningen blir äldre och behöver mera hjälp i framtiden. Hittills har ju automationen framför allt lett till att människor kan göra mera inspirerande saker.