Stockmann! Stockmann?
Ska 2018 bli det år då det äntligen vänder uppåt för Stockmann?
Inom en kort tid har två kända företag tagits upp på Svenska Teaterns repertoar. I fjol var det en pjäs som hette kort och gott Ikea och nu kan man se Stockmann! Stockmann! på scenen snett mitt emot varuhuset Stockmann.
Likheterna mellan de här två bolagen slutar ungefär här. Ikea är stort, multinationellt och framgångsrikt, medan Stockmann visserligen har en stolt tradition, men glansen från fornstora dagar har falnat. Som en symbol för det här kan man se det faktum att Stockmanns marknadsvärde i dag ligger under uppstickaren och billigvarianten Tokmannis.
Pjäsförfattaren Barbro Smeds uttryckte sig väl i HBL (13.2) då hon beskrev pjäsen och varuhuset: ”Jag ser pjäsen som en berättelse om det urbana i Helsingfors och om stadens människor. För mig är Stockmann en arena för happenings och gemenskap. Därför tror jag att förvirringen är så stor när det nu går dåligt.”
I onsdags, dagen efter att intervjun publicerades, steg antagligen förvirringen ytterligare då resultatet för fjolåret presenterades. Det rapporterade rörelseresultatet blev -148 miljoner. Utan en nedskrivning på Lindex hade resultatet varit knappt positivt.
Det starka varumärke Stockmann en gång var finns inte längre. Nu försöker man febrilt bygga upp något nytt, men vad det slutligen ska bli vet vi ännu inte. De åtgärder som hittills har vidtagits har varken gett en klar bild av målet eller ett gott ekonomiskt resultat.
Bolaget har krympt i takt med att företagsenheter har sålts – Seppälä, Akademiska bokhandeln, Hobby Hall, Delikatessen...
I det som allmänheten ser som det egentliga Stockmann, varuhuset vid Mannerheimvägen, har många utomstående affärer flyttat in. Varuhuset förvandlas till ett köpcentrum. Vd Lauri Veijalainen talar om ett upplevelsecentrum med nya restauranger redan i år och olika former av nya partnerskap.
Nu står också försäljning av fastigheter i tur. Det måste göras redan för att kunna betala tillbaka lån som förfaller.
Med tanke på intäkterna har Stockmann en rejäl lånestock. Den växte kraftigt under förra decenniet då man köpte Lindex till ett högt pris, byggde Nevsky Centre i S:t Petersburg och förstorade varuhuset i Helsingfors. Samtidigt kom finanskrisen och en långvarig lågkonjunktur.
En stor del av lånen omförhandlades i fjol då Stockmanns fastigheter intecknades som säkerhet. Fastigheterna utgör en trygghet eftersom de är bra belägna och lätta att realisera. En försäljning av fastigheten Nevsky Centre var redan nära, men den föll på kalkstrecket. Bokhuset i Helsingfors där bland annat Bonnierägda Akademen finns är också till salu.
Lindex var en guldkalv som plötsligt blev ett stort problembarn. Fjolåret blev det sämsta sedan Stockmann köpte den svenska modekedjan. Det blev visserligen en vinst, men den var betydligt mindre än ett år tidigare. Över hälften av Stockmanns omsättning kommer från Lindex, så det är av stor betydelse för hela bolaget att den enheten går bra. Nu ska en ny vd ta vid, butiksnätverket optimeras, fjolårets misstag med kollektionerna rättas till och digitaliseringen ökas.
Också varuhusverksamheten förväntas i år landa på ett plus. Om högkonjunkturen och jakten på effektivitet som man vill uppnå med saneringar inte lyckas ge ett plusresultat är läget allvarligt.
Stockmann har alltid haft en speciell plats i finlandssvenska hjärtan. Finlandssvenska stiftelser och institutioner är också stora ägare i Stockmann. Bland bolagets tio största ägare finns Konstsamfundet, Svenska litteratursällskapet, Stiftelsen för Åbo Akademi och Samfundet Folkhälsan. För dessa har Stockmann varit en pålitlig inkomstkälla tack vare vinstutdelningarna som aktierna har gett. Det här tog i alla fall slut 2014 och det måste vara en besvikelse bland många att de åtgärder som har vidtagits fortfarande inte har gett tillräckligt resultat för att utdelningar igen kunde betalas. Det kan leda till att institutionerna snart tvingas skära i utdelningen och då blir de besvikna många fler.