Gestrin ska trygga service på svenska i vårdreformen
Tidigare riksdagsledamot Christina Gestrin (SFP) ska jobba för att trygga rätten till svensk service i den nyländska vårdreformen. I mars tillträder hon sitt nya jobb som utredare på Nylands förbund.
– Det känns intressant och spännande att få jobba med dessa frågor. Det är en enormt viktig och krävande uppgift, säger Christina Gestrin till SPT.
Gestrin ska leda ett litet team på Nylands förbund som ska utarbeta förslag till åtgärder som garanterar att både finsk- och svenskspråkiga patienter erbjuds service av god kvalitet på sitt eget modersmål.
Gestrin satt i riksdagen 20002015. Hon lämnade rikspolitiken för tre år sedan men fortsatte i Esbo stadsfullmäktige. Gestrin har ett förflutet bland annat som Folktingets ordförande. Det nya jobbet på Nylands förbund förutsätter ett gediget fotarbete på fältet.
– Jag kommer att röra mig mycket i hela Nyland och samla in respons från aktörer i vårdbranschen. Vår uppgift blir att lyssna, analysera, dra slutsatser och lägga fram förslag på olika verksamhetsmodeller, säger Gestrin.
I praktiken handlar jobbet bland annat om att dra upp riktlinjer för hur vårdbolagen och de kommunala aktörerna ska organisera svensk service. Gestrins team ska bland annat se över utbildningen, informationsgången och rekryteringen av svenskkunnig personal. De nya landskapen kommer inte att förfoga över egna budgetmedel. Hur ska besluten förankras? – Det finns många utmaningar som ännu ska klarläggas av regeringen och riksdagen innan det går att besvara den frågan. Det råder också olika uppfattningar om vad vårdreformen kommer att kosta. Alla lagar som berör vårdreformen har inte godkänts av riksdagen ännu, vilket skapar ovisshet. Vårdreformen i Sverige har lett till att vården har blivit sämre i glesbygderna. Hur ska vi undvika de svenska misstagen? – I vissa delar av Finland har man i dag brist på läkare. Det existerar alltså redan nu stora regionala skillnader i servicenivån. Tanken med vårdreformen är att kunderna ska få större valfrihet bland annat genom att offentliga medel riktas till privata vårdproducenter också i glesbygderna. I sista hand är det landskapsförvaltningen som bär ansvaret för att alla får en kvalitativ vård. SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson ordnar ett krismöte om de språkliga aspekterna i vårdreformen. Delar du hennes oro? – Det är viktigt att de språkliga aspekterna utreds grundligt och att all planering utgår från att båda språkgrupperna erbjuds en god vård och service på jämlika grunder.
Hur ska det gå till?
– Jag utgår från att alla de tvåspråkiga landskapen anställer personer som får till uppgift att planera den svenskspråkiga verksamheten, såsom Nylands förbund nu gör. En del servicestrukturer på svenska måste planeras över landskapsgränserna. Den svenska servicen ska ju fungera överallt oavsett var man bor. Det behövs arbete på en bred front och alla nivåer för att skapa servicemodeller som fungerar bättre än de system vi har i dag.