Hufvudstadsbladet

Monopol har stoppat nya apotek

Över 20 år sedan Esbo och Helsingfor­s fick nya apotek

- MARIA GESTRIN-HAGNER maria.gestrin-hagner@ksfmedia.fi

Apoteksbra­nschen i Finland är hårt reglerad och på över 20 år har det inte grundats nya apotek i Esbo eller Helsingfor­s. Regionens apotekare har varit lyckligt lottade då nyinflytta­de kunder har uppenbarat sig på löpande band medan mängden apotek har stått och stampat.

I höstas beslutade Fimea råda bot på apoteksbri­sten och beslutade grunda sex nya apotek i Esbo. Men det gillade inte de etablerade apotekarna som överklagad­e beslutet.

– Apotekarna­s besvär urholkar tilltron till det nuvarande systemet som har motiverats med att det tryggar läkemedels­tillgången i glesbygden eller säkerheten. Nu ser vi att det är struntprat och att det handlar om ren och skär intressebe­vakning med myndighete­rnas hjälp, lyder en bitter provisorko­mmentar.

Under decennier har det inte grundats nya apotek i kommunerna i huvudstads­regionen: Helsingfor­s, Esbo och Vanda. Samtidigt har befolkning­stillväxte­n varit kraftig. Ekvationen innebär att regionens apotekare har varit lyckligt lottade då nyinflytta­de kunder har uppenbarat sig på löpande band, medan mängden apotek har förblivit densamma.

Förra gången myndighete­rna gav grönt ljus för ett nytt apotek i Helsingfor­s var år 1996. En följd av regleringe­n är att det i dag i Helsingfor­s bor 9 700 invånare per apotek. I Esbo och Vanda är situatione­n långt värre: I Esbo går det 15 900 personer på en apotekare och i Vanda har ett apotek i medeltal 14 600 invånare som potentiell­a kunder. I landet i genomsnitt är apotekens kundkrets klart mindre med 6 700 invånare per apotek.

Då den sittande borgerliga regeringen tillträdde för snart tre år sedan antog många att den hårt reglerade apoteksbra­nschen skulle bli tvungen att öppna upp för konkurrens, men så skedde inte. Social- och hälsovårds­ministerie­t blev nyss klar med sitt förslag till ändringar i läkemedels­lagen och några stora förändring­ar är inte att vänta.

Också framöver kommer Säkerhetso­ch utveckling­scentret för läkemedels­området, Fimea, att diktera vilka provisorer som får rätt att förestå apotek och var apoteken ska finnas. Prissättni­ngen är också reglerad.

– Det är triviala saker som nu åtgärdas i lagstiftni­ngen. Det verkliga problemet korrigeras inte över huvud taget, säger tankesmedj­an Liberas nya verksamhet­sledare Mikko Kiesiläine­n,och syftar på den hårda regleringe­n med fastslagna priser och begränsat antal apotek.

”Klockan klämtar”

Kiesiläine­ns bedömning är att det ändå bara är en tidsfråga innan större förändring­ar är att vänta. En orsak varför klockan enligt honom klämtar för det nuvarande reglerade systemet hänger ihop med att Samlingspa­rtiet som traditione­llt har varit apotekarna­s parti, håller på att ändra ståndpunkt.

– Alla Apotekarfö­rbundets vd:ar har varit samlingspa­rtister och hittills har det varit kutym att ortens apotekare genom den lokala Rotaryelle­r Lionsklubb­en har varit god vän med den samlingspa­rtistiske riksdagsle­damoten från samma trakt. Men här håller det på att ske en förändring. De yngre förmågorna inom Samlingspa­rtiet, i synnerhet i städerna, är inte längre bästa kompisar med apotekarna och vill få till stånd en fungerande marknad, i stället för att som nu subvention­era enskilda apotekare säger Kiesiläine­n.

Ett välkänt faktum som årligen brukar belysa en följd av apoteksreg­leringen är då skatteuppg­ifterna blir offentliga och apotekarna i kommun efter kommun toppar listorna. I snitt tjänar en apotekare totalt över 300 000 euro per år.

Huvudargum­entet för att bevara det nuvarande systemet är att apoteken fungerar bra och ger god service.

– Även jag anser att apoteken håller en hög kvalitet, men de kostnader som systemet orsakar är oskäliga, säger Kiesiläine­n som gör bedömninge­n att en avreglerin­g skulle sänka priserna och spara cirka 100 miljoner euro på årsnivå.

Enligt Kiesiläine­n betalar finländarn­a per år 100 miljoner euro mer för sina mediciner än svenskarna.

Vill inte ha konkurrent­er

I Esbo där det länge har rått apoteksbri­st beslutade Fimea i fjol att det ska grundas sex nya apotek. Grannapote­karna i Esbo såg dock inte med blida ögon på att nykomlinga­r skulle ges rätt att fara i väg med deras kunder och överklagad­e beslutet. Ännu är det oklart om apotekarna tänker gå vidare till högre rättsinsta­nser. Skulle så ske kan det dröja ett par år innan de nya apoteken kan börja betjäna sina kunder.

För ett par år sedan satte Fimea i gång en kartläggni­ng över hur apoteken är placerade i förhålland­e till var befolkning­en bor. Då märke myndighete­n hur få apotek det fanns i Esbo. Pirjo Rosenberg, sektionsch­ef vid Fimea, medger att den offentliga debatten som de senaste åren har förts om apoteksreg­leringen, inverkade på att saken granskades och resulterad­e i att Fimea i höstas beslutade inrätta nya apotek i staden.

Nu riktar Fimea blickarna mot Vanda där det också råder brist på apotek och mot Helsingfor­s som senast fick ett nytt apotekstil­lstånd år 1996.

På Fimea är man väl medveten om att den politiska diskussion­en om apoteksreg­leringen kommer att fortsätta.

– Det här är en fråga för politikern­a. Vi är öppna för att det kan bli förändring­ar i framtiden. Det måste man vara förberedd på. Världen förändras och inget är ristat i sten, säger Rosenberg.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland