Besvikna småägare lägger ner Telias aktieägarförening

En sjunkande aktiekurs, nonchalans mot småägare och statens passivitet har fått besvikna småägare att lägga ner Telias aktieägarförening. – Finska staten gjorde rätt som drog sig ur bolaget. Svenska staten borde göra samma sak, säger föreningens ordförand

För en dryg vecka sedan sålde finska staten sitt sista innehav i telekombolaget Telia Company (tidigare Telia Sonera). Kort dessförinnan hade Telias aktieägarförening beslutat att lägga ner sin verksamhet efter mer än femton aktiva år. Orsaken är besvikelse över bolaget och dess storägare, staten.

– Med en halv miljon ägare borde bolaget ha visat småägarna större hänsyn, Telia har ju varit en riktig folkaktie, säger aktieägarföreningens medgrundare och ordförande Folke Höjmar i Stockholm.

Enligt Höjmar har Telia gynnat de stora ägarna på småägarnas bekostnad. Telekombolagets tvivelaktiga affärer i Centralasien har inte heller gjort saken bättre. Föreningen har i många år också kritiserat finska och framför allt svenska statens passivitet i bolaget. Svenska staten äger 37 procent av bolaget.

– På årsstämmorna har vi begärt svar på ett antal frågor av båda staternas representanter, men de har inte svarat. Framför allt svenska staten har inte velat redogöra för sin policy och sina idéer för framtiden. Det har varit samma sak i flera år, säger Höjmar.

Bra start

Aktieägarföreningen grundades 2001, året efter att Telia börsnoterades. Föreningens syfte var att främja de små ägarnas intressen.

Föreningen fick snabbt över 2 000 aktiva medlemmar. Kontakterna med Finland var goda och som mest hade föreningen 400– 500 finländska medlemmar. Enligt Höjmar fick föreningen en bra start tack vare ett gott samarbete med dåvarande Telia Sonera-vd:n Anders Igel och vice styrelseordföranden Carl Bennet.

– De var måna om att de små aktieägarna skulle få större inflytande i bolaget. Men under årens lopp har kontakten med bolagsledningen blivit allt sämre.

Vid nedläggningen hade aktieägarföreningen totalt bara ett hundratal medlemmar kvar. Enligt Höjmar har många tidigare Telia-ägare sålt sina aktier och köpt in sig i konkurrenten Tele2. Kinnevikägda Tele2 håller på att fusioneras med operatören Comhem och många ser stor potential här. Konkurrensmyndigheterna ska ännu godkänna fusionen, men om den blir av väntas Telia få det tuffare.

– Då kan det bli svårt för nuvarande Telia-ledning att hävda sig, säger Höjmar.

Intressant att notera är att Comhem tidigare ägdes av Telia, men efter samgången med Sonera måste Telia avyttra Comhem av konkurrensskäl. Verksamheten köptes då av en riskkapitalfond.

Det är inte bara småägarna som är besvikna på bolaget. Också till exempel större förvaltare har varit kritiska. Sedan april 2015 har aktiens värde sjunkit med en tredjedel (se graf), samtidigt som den allmänna utvecklingen på aktiemarknaden varit positiv.

Svenska staten kvar som ägare

Huruvida stater ska äga bolag är enligt Höjmar en fråga som kan diskuteras, men om staten är ägare anser han att den åtminstone ska ta en aktiv roll.

– I dagsläget tycker jag finska staten gjorde rätt som drog sig ur bolaget. Svenska staten borde göra samma sak, eller åtminstone trappa ner sitt ägande.

Men det tänker svenska staten inte göra. Det bekräftade Sveriges näringsminister Mikael Damberg för Svenska Dagbladet strax efter att finska staten sålt sina aktier.

Damberg medgav dock att han

inte är nöjd med utvecklingen av bolagets värde. På tidningens fråga vad staten tillfört Telia svarar näringsministern långsiktighet.