Utøya-regissör vill visa hur fascism ser ut
Minnet av det som skedde på Utøya bleknar och för stort fokus har lagts på terroristen som utförde massakern där 69 personer dog. Med en film om tragedin vill regissören Erik Poppe uppmärksamma den växande fascismen.
– Jag ville visa hur högerextremism och fascism ser ut, säger Erik Poppe när han möter pressen efter den första visningen av Utøya 22 juli.
Det är en omskakande film som är gjord i en enda tagning i realtid. Under tjugo minuter följer vi tonåringen Kaja och hennes vänner, sedan smäller de första skotten och under de följande 70 minuter följer vi Kaja när hon försöker både fly och rädda vänner – samtidigt som ungdomarna försöker förstå vad det är som händer.
Terroristen visas aldrig i bild, han skymtar som en skugga ett par gånger.
Alla medverkande är amatörer, även 19-åriga Andrea Berntzen, som spelar Kaja, och som får festivalens hittills varmaste applåd när hon presenteras. Erik Poppe säger:
– Inget är viktigare än rollbesättningen, och vi letade över hela Norge. Och jag är helt ärlig, när jag säger att jag aldrig tidigare träffat en talang som Andrea.
Psykologer närvarade
Till sin hjälp under inspelningen hade Poppe flera av de ungdomar som överlevde massakern – tre av dem är också med i Berlin. Filmen är helt baserad på fakta, ner till hur många skott som avlossades, men ingen av filmens rollfigurer är baserad på en verklig person.
– Vi diskuterade hur vi skulle göra. Verkliga namn eller fiktion? Vi valde fiktion, och det av etiska skäl. Vi ville inte att någon förälder eller något syskon som ser filmen skulle säga ”är det där vår släkting”, säger Erik Poppe.
Man filmade på en ö i närheten av Utøya under fem dagar – en enda lång tagning varje dag. Mer hade varken skådespelare eller team klarat av.
– Vi hade hela tiden psykologer med som skådespelare och team kunde tala med. Det var oerhört tufft för alla.
”Var mycket kritisk”
Det har talats om ifall det är för tidigt att göra en film om massakern på Utøya. Erik Poppe tycker inte det.
– En av dem som överlevde sa till mig ”om vi väntar tills det anses passande, då är det för sent”, säger han.
– Visst, det är tufft, men det kan vara en del av läkningsprocessen. Vi har haft flera slutna visningar för överlevande och deras föräldrar, och självfallet har reaktionen varit att det är svårt att se filmen. Och det är svårt för mig att gå in i den diskussionen nu. Filmen blev helt färdig så sent som för tre dagar sedan. Andrea Berntzen säger: – När det hände var jag bara 13, jag minns inte så mycket av det. Sedan har jag ju läst och hört mycket under de år som gått, och jag var mycket kritisk att det skulle göras en film. Sedan läste jag manuset och insåg att det skulle handla enbart om ungdomarna, att det skulle vara en enda tagning, ingen musik, inga klipp. Då kände jag att det var det rätta sättet att göra filmen.
I Norge går Utøya 22 juli upp i början av mars.