Valfriheten stöter på EU-problem

Valfrihetslagen har åter stött på patrull, denna gång indirekt genom ett beslut i EU-domstolen som gäller det slovakiska sjukförsäkringssystemet.

I det förslag till lag om valfrihet inom vården som regeringen fick färdig kring årsskiftet används det slovakiska sjukförsäkringssystemet som motiv till varför Finland inte tar valfrihetslagen till behandling i EU-kommissionen.

Kommissionen har tidigare beslutat att det slovakiska sjukförsäkringssystemet inte är en ekonomisk verksamhet, utan en solidarisk verksamhet och att det därför inte omfattas av unionens regler om statligt stöd till företag.

Regeringen har bedömt att Finlands planerade valfrihetssystem bär sådana likheter med Slovakiens system att det inte behövs någon EU-granskning.

Men nu har EU-domstolen hävt EUkommissionens beslut om Slovakien. I motsats till kommissionen anser domstolen nämligen att eftersom det Slovakiska systemet konkurrerar med privata företag, måste det ses som sådan ekonomisk verksamhet som bedrivs av ett statligt bolag i vinstsyfte. Därmed är det en verksamhet som lyder under konkurrensregler och regler om statligt stöd för företag.

Domstolen bedömer att kommissionens beslut om att godkänna det slovakiska systemet är olagligt och att det måste därför behandlas på nytt.

En EU-granskning av valfrihetslagen skulle innebära att behandlingen drar ut på tiden.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i sitt utlåtande om valfrihetslagen påpekat att regeringen bör ta lagförslaget till EU-kommissionen. HFD anser att man bör granska huruvida de bolag som landskapen ska grunda inför vårdreformen kan tänkas vara föremål för sådant statligt stöd som strider mot EUreglerna.

– I Finland har regeringen beslutat att förslaget till valfrihetslag inte skickas till EU-kommissionen för granskning, skriver Päivi Nerg, projektledare för vårdreformen tillsammans med social- och hälsovårdsministeriets överdirektör Kirsi Varhila i ett blogginlägg.

– Finlands valfrihetsmodell har inte kopierats från något annat land, och man kan inte dra några automatiska slutsatser på basen av andra länder, skriver Nerg och Varhila.

En av de starkaste kritikerna mot regeringens beslut att inte ta upp lagen med EU är Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.

– Regeringens trovärdighet gör en rejäl störtdykning då lagförslagets motiveringar ändras men social- och hälsovårdens marknadsanpassning kvarstår. I synnerhet eftersom regeringen erkänt att det finns risk för skadeståndsersättningar och även att lagar senare måste skrivas om, säger Andersson.

Ett brott mot EU:s regler kan leda till att Finland blir skadeståndsskyldig till de vårdföretag som är verksamma i landet.