Gustav Vasa är operascenens hjälte
Gustav Vasa är den gode gossen i en aktuell operauppsättning om den mytiske monarken, av somliga betraktad som hjälte, av andra som en hänsynslös härskare.
Den tjeckiske kompositören Leopold Kozeluch (1747–1818) verkade i Wien och var en av sin tids mest kända tonsättare, mer uppburen än de samtida kompositörerna Haydn och Mozart. Ändå är Kozeluch, i motsats till Haydn och Mozart i det närmaste bortglömd i dag.
Operan Gustav Vasa är den enda av Kozeluchs operor som har bevarats för eftervärlden och den har förmodligen skrivits i början av 1800-talet. Även om operan till det yttre handlar om den förste monarken av Vasaätten är det sannolikt att Gustav Vasa får agera metafor för någon annan kung, någon som kanske ville krossa habsburgarnas välde.
– Gustav Vasa är en opera med politisk propaganda, säger Erik Söderblom som drog i gång operaprojektet.
– I operan framställs Gustav Vasa som en hjälte eftersom individuella hjältar var viktiga men librettot är en metafor för något annat.
Vem som beställt operan av Leopold Kozeluch och vilken europeisk furste Gustav Vasa har äran att agera metafor för är oklart. Däremot vet man att operalibrettot är ett av de första tyskspråkiga librettona, att det bygger på ett franskspråkigt libretto och att Gustav III samt förmodligen Gustav Mauritz Armfelt haft sitt finger med i utformningen av det franskspråkiga librettot.
Handlingen utgår från den grymme Kristian II, kung över Danmark, och i behov av allierade. Kristian, senare känd som Kristian Tyrann, erövrade Sverige 1520, utropade sig som svensk kung och såg till att Stockholms blodbad verkställdes. Hundratals människor halshöggs och hängdes och kropparna brändes på bål.
Kristian II:s tid som svensk kung blev kortvarig eftersom Gustav Vasa samlade sina härar i Dalarna, red mot Stockholm och återerövrade staden. Den grymme Kristian flydde och Gustav Vasa blev ny kung.
– Det här projektet visar hur tunt vårt medvetna skikt är. Vi har glömt både Leopold Kozeluch och Stockholms blodbad, trots att blodbadet hade en viss betydelse för Finlands senare utveckling, säger Erik Söderblom.
Regissör för operan är Ville Sandqvist och han påpekar att hjälten, Gustav Vasa, vid sin sida också har flera hjältinnor, bland dem Gustav
Vasas mor Cecilia af Eka och syster Margareta Vasa samt Christina Gyllenstierna som var gift med Sten Sture.
Sten Sture var svensk kung och stupade när Kristian II anföll Stockholm.
Rollen som Christina Gyllenstierna sjungs av den tjeckisk-schweiziska sopranen Martina Janková. Under senare år har Janková bland annat sjungit in Leopold Kozeluchs sånger på skiva.
– Det är väldigt lätt att beröras av Kozeluchs musik, säger Janková.
Och sopranen Helena Juntunen som tolkar Gustav Vasas mamma Cecilia af Eka konstaterar gladlynt att hon tydligen håller på att bli för gammal för prinsessroller.
– Rollen som Cecilia är min första mammaroll.