Uppdatera demokratin
Det är ord och inga visor när två erfarna politiker granskar demokratin och folkväldet. De har rätt på många punkter.
Jouni Backman (SDP) och Liisa Hyssälä (C) har tillsammans 39 års riksdagserfarenhet och 12 års erfarenhet av statsrådet. Ingendera är längre aktiv politiker men fungerar som äldre rådgivare för jubileumsfonden Sitra. I den egenskapen har de intervjuat över 100 personer som arbetar i riksdagen, regeringen, staten, kommunerna och partierna.
Det visar sig att de intervjuade har en dyster syn på hur demokratin fungerar och vilka förutsättningarna är för att förnya samhället och även det demokratiska systemet.
Backman och Hyssälä låter ändå inte dysterheten ta över. De kommer med över 50 förslag om hur folkväldet via partierna, riksdagen, statsrådet och förvaltningen kunde uppdateras och moderniseras. De konstaterar helt riktigt att Finland var en föregångare med rösträttsreformen 1906. Då infördes inte bara allmän och lika rösträtt, samtidigt blev såväl kvinnor som män valbara.
På 110 år har samhället och världen förändrats mycket – men medborgarnas möjligheter att påverka samhället har inte uppdaterats i samma takt.
Största delen av våra nuvarande partier grundades för över 100 år sedan, men arbetar fortfarande med samma strukturer som då. Antalet partimedlemmar har rasat. Enligt utredningen var 600 000 finländare medlemmar av ett parti år 1980, nu uppges partimedlemmarna vara 230 000, men hur många som är aktiva är en annan sak.
Trots besk kritik mot de föråldrade partierna ser Jouni Backman och Liisa Hyssälä ändå dem som mycket centrala för att demokratin ska fungera. De har rätt – det behövs forum för likasinnade som driver på samhällsutvecklingen, bland annat för att medborgarna ska kunna jämföra olika ideologier, världsuppfattningar och visioner. Men partierna måste moderniseras kraftigt. Medlemmarna måste kunna påverka mera direkt. I dag är deras makt liten bland annat för att partierna inte mera finansieras med medlemsavgifter. Nu står partistödet för en stor del av pengarna.
Sitras utredare anser ändå att partistödet borde bli betydligt större – förutsatt att partierna förmår modernisera sig och införa till exempel mera direkta påverkningsmöjligheter för medlemmarna. Här kan man rita in ett litet frågetecken, även om Backman och Hyssälä också tycker att medlemsavgifterna ska spela en större roll – och att de borde vara avdragbara i beskattningen.
Partiernas roll i samhällsdiskussionen och förmågan att presentera visioner är i dag liten – men den kunde och borde vara större. Det lyckas inte i dag när partierna främst fungerar som valorganisationer och inte som visionärer.
Också vårt valsystem får kritik. Enligt Jouni Backman och Liisa Hyssälä kräver riksomfattande val en så stor personlig kampanjbudget att det i dag är ett hinder för många hugade. De föreslår ett kampanjtak både för kandidater och för partier för att pressa ned summorna.
Även riksdagens arbetssätt och arbetsrytm kräver en uppdatering. De har fullständigt rätt i att riksdagen nu sätter oproportionerligt mycket tid på att behandla statsbudgeten – fast möjligheterna att påverka den är väldigt begränsade. Däremot borde insatsen sättas på de långsiktiga rambudgetar som regeringen varje vår slår fast.
Riksdagsledamöterna borde också kunna delta i utskottsarbete och omröstningar på distans eftersom det med modern teknologi är fullt möjligt. Backman och Hyssälä föreslår att biblioteken, som finns i varje kommun, kunde fungera som medborgarforum där ledamöterna träffar medborgarna och också kan delta i riksdagens arbete på distans.
Sitras utredning fungerar förhoppningsvis som en diskussionsöppnare – och som en varningsklocka. Demokratin behöver en uppdatering så att medborgarna kan bli mera delaktiga. Institutionerna måste lära sig att arbeta med människor, inte ”för” dem.