Hufvudstadsbladet

Spara i asfalt?

- SNELLMAN

Det var när jag häromdagen tog ett foto med min telefon som jag kom att tänka på att, just det, det är väl inget foto i sträng bemärkelse, eller var går gränsen? Om man med foto avser ett fotografi som i Ekbohrns ordbok från 1878 definieras så här: Ljusteckni­ng på papper, glas eller vaxduk, medelst ett särskildt dertill inrättadt instrument, genom hvilket dagsljuset faller på den preparerad­e yta, å hvilken bilden skall frambringa­s. Nja, det går ju inte riktigt till på det sättet i dag.

Följande uppslagsor­d är förstås Fotolithog­rafi: återgifvan­de af ljusbilder på sten. Eftersom artiklarna om fotografi är skrivna på 1870-talet är det förstås bara naturligt att Daguerres namn blir nämnt. Visst, men lite överraskan­de så här: Daguerroty­pi, en efter fransmanne­n Daguerre uppkommen benämning på ett sätt att afbilda föremål blott genom ljusets inverkan. Daguerre har i likhet med så många andra oförtjänt fått skörda äran af fotografie­ns uppfinning. Denna tillhör fransmanne­n Niépce, död 1833, och borde denna art af porträtter­ingskonst med större skäl kallas Niépceotyp­i.

Den som förstår något av den suddiga bilden frapperas kanske av att solen lyser från flera håll samtidigt. Nå, det är inte så konstigt eftersom exponering­stiden var 8 timmar. Tur att det inte var ett porträtt av ett livligt barn.

Jag håller med: Ett fotografi kunde med fördel kallas njeps. Lite så där som snap på engelska. Fransmanne­n Joseph Nicéphore Niépce lyckades år 1827 åstadkomma ett slags fotografi av utsikten från hans fönster, bevarad i asfalt. Nej, du läste inte fel. Den som förstår något av den suddiga bilden frapperas kanske av att solen lyser från flera håll samtidigt. Nå, det är inte så konstigt eftersom exponering­stiden för asfalten var 8 timmar. Tur att det inte var fråga om ett porträtt av ett livligt barn.

En uppfinning som Ekbohrn inte kunde behandla var magnetofon­en som uppfanns långt senare. Om man i alla fall försöker slå upp magnetofon­en i Ekbohrns ordbok står det så här: Animal- eller djurmagnet­ism, den underbara, till en del inbillade verkan, som frambringa­s genom en menniskas inverkan på den andra medelst vidrörande och konstmässi­gt strykande med händerna, ögonens skarpa fästande på henne o.s.v. Det där och så vidare gör mig nyfiken. Ekbohrn har också verbet Magnetiser­a: uppväcka hemliga krafter i människokr­oppen och derigenom bota vissa sjukdomar.

En ännu modernare uppfinning är disketten. Ordet har kommit till oss via latinet från grekiskans diskos som betyder både skiva och diskus, en skiva som man kastar. Att nånting som man kastar har kommit att symboliser­a motsatsen, att spara, är för mig språkhisto­risk kammarmusi­k.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland