Basinkomst utmanas av fler idéer
OECD i landsrapport: Finland behöver reformera sociala tryggheten
Försöket med basinkomst har inte utvidgats som det var tänkt, men i stället debatteras andra förslag som kan bli till experiment inför den planerade reformen av hela bidragssystemet under nästa regering.
På onsdagen kastade OECD in ännu ett element, då organisationen publicerade sin landsrapport om Finlands ekonomi. Rapporten har särskilt granskat skatterna och de sociala bidragen, eftersom OECD prickar Finlands låga sysselsättningsgrad.
OECD föreslår att Finland stegvis slår ihop sina stödformer till ett universalbidrag, som skulle variera efter inkomst, men inte ges till alla och inte vara villkorslöst.
Industriländernas ekonomiska organisation OECD ger landsrapporter vartannat år, och utför dessutom specialrapporter om utvalda områden.
I år har landsrapporten om Finland fokuserat på skatter och sociala bidrag – ett hett aktuellt ämne av flera orsaker. Dels har nuvarande regering prickat av en lista sysselsättningsåtgärder, stridit om familjeledigheterna och försökt sig på basinkomst, dels är det meningen att nästa regering ska åta sig en jättereform av bidragssystemet.
Basinkomsten har i debatterna redan hamnat i skuggan för många andra idéer, som negativ inkomstskatt och aktivitetsinkomst – och nu föser också OECD basinkomsten åt sidan. Försöket med basinkomst får visserligen tack som forskningsprojekt, men OECD rekommenderar något helt annat: att titta på Storbritannien och utveckla en form av universalstöd (universal credit) i stället.
Skillnaden är att universalstödet inte skulle utbetalas till alla automatiskt och villkorslöst, utan det skulle i stället klumpa ihop de nuvarande bidragen till ett universalstöd som skulle stiga och sjunka vid behov för att sporra till jobb. Systemet har ändå varit mycket omstritt i Storbritannien (se faktaruta).
Mari Kiviniemi, biträdande generalsekreterare för OECD, presenterade landsrapporten i Helsingfors i går.
Hon säger att OECD:s simulation visar att basinkomsten skulle leda till fler fattiga, eftersom det är svårt att hitta en nivå som inte skulle innebära att vissa personers bidragsnivå sjunker. Att ersätta stöden med en basinkomst skulle i OECD:s kalkyl innebära att 150 000 personer skulle falla under fattigdomsgränsen, närmast sådana som i dagens läge lyfter många bidrag – om basinkomsten skulle vara på en nivå som är kostnadsmässigt neutral.
Forskningschef Signe Jauhiainen vid FPA är inne på samma linje som OECD-rapporten, och anser att det vore lättast att stegvis övergå från nuvarande stöd till ett universalstöd.
– I dagens läge har vi en skyddsdel, det vill säga en summa pengar man får tjäna utan att förlora sitt bidrag. Men det är ofta inte där som problemen uppkommer, utan i kombinationen med andra stödformer, bostadsbidrag och utkomststöd. Särskilt utkomststödet minskar direkt då man har en inkomst, säger Jauhiainen.
– Ett konkret problem är också byråkratin, och att det är för oförutsägbart för en enskild person att veta när och hur mycket stöd man får om man tar emot ett jobb, säger Mari Kiviniemi.
Många diskussioner behövs som inte ens startat än, påpekar Jauhiainen: Vilka är de grupper som skulle omfattas av universalstödet, och hur mycket villkor skulle det finnas för att man ska delta i sysselsättande åtgärder eller jobb.
Lägre tröskel till dagis
Att dagvårdsavgifterna redan sänkts i Finland har noterats i rapporten. Men här föreslås ännu mer långtgående tänkande. Enligt rapporten är det dyrast att börja jobba för den andra föräldern i ett hushåll – oftast en kvinna – som varit hemma med barn medan partnern jobbar. En orsak är att dagisavgiften räknas på hushållets inkomster.
OECD föreslår att avgiften i stället skulle basera sig på den förälder som har de minsta inkomsterna.
Hemvårdsstödet anser rapporten kunde skrotas till förmån för lite längre föräldraledighet i stället. Överlag för rapporten fram att alla bidrag som utbetalas till personer i arbetsför ålder borde minska – ett drag som kan vara lika politiskt svårt i Finland som frågan om hemvårdsstödet, eftersom det universella barnbidraget är ett stöd som inget parti lättvindigt klampar in på.
Föreslår mer moms
I gränslandet mellan bidrag och jobb har rapporten också tittat på skatterna. Enligt OECD har Finland fortfarande en hög tröskel där, det vill säga en hög effektiv beskattning som faller på den som tar ett jobb. Förslaget är lägre marginalskatt, alltså mindre progressivitet. Hålet i statens kista skulle täppas genom att gallra i de lägre momsnivåerna. Också fastighetsskatten kan höjas, enligt OECD.
I dagens läge har bland annat
Jag stöder den här rapporten, trots att jag själv varit med och sänkt matmomsen. Mari Kiviniemi biträdande generalsekreterare för OECD och tidigare statsminister.
livsmedel, läkemedel, böcker, kultur, tidningsprenumerationer och kollektivtrafik en lägre momsnivå än den allmänna momsen.
– Jag stöder den här rapporten, trots att jag själv varit med och sänkt matmomsen, säger Mari Kiviniemi, tidigare statsminister (C).
Också Jauhiainen anser att momsen är en skatt som snabbt tar in pengar i statskassan, och hon betonar också miljöskatter.