Landskapen kan svälja kommunerna
Landskapsreformen riskerar i förlängningen att leda till kommunsammanslagningar, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP).
Det demokratiunderskott som landskapsreformen oundvikligen skapar är bara ett av problemen med reformen, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP). Nylander är ny medlem i Kommunförbundets styrelse och den första SFP-representanten på åtta år.
– Jag är glad över att vi är tillbaka. Vi befinner oss i ett historiskt brytningsskede som kommer att förändra kommunfältet radikalt, säger Nylander.
Då vårdreformen överför i snitt hälften av kommunernas budget till landskapen, och då en ny förvaltningsnivå skapas i form av landskapsfullmäktige, kan kommunen som vi känner den i dag snart vara ett minne blott, säger Nylander.
– Landskapsreformen är i själva verket en fördold kommunreform.
Att kommunerna helt och hållet skulle försvinna från kartan är kanske att ta i, men Nylander är rädd för att överföringen av kommunens uppgifter till landskapen knappast stannar vid vårdtjänsterna och räddningsverken.
– Andra stadiets utbildning kan mycket väl komma att överföras till landskapen inom en snar framtid, och andra funktioner kan följa efter. När man plockat bort en sak från kommunerna är det lätt att plocka en till.
Det är de små kommunerna som är förlorare. Att landskapen skulle bli en tredje plattform för samhälleligt inflytande är en bluff, säger Nylander.
– Landskapen blir i själva verket statens förlängda arm. I riksdagen bestäms ramarna för verksamheten, men landskapens rörelsefrihet är en chimär eftersom de inte får någon beskattningsrätt.
Landskapen kommer alltså i praktiken att styras av staten, säger Nylander.
För många landskap
Nylander säger att hon blir frustrerad på den brist på ärlighet som omger hela landskaps- och vårdreformen.
– En av sakerna som man inte talar högt om är det budgetunderskott som landskapen inleder sin verk- samhet med.
Nylander säger att det finns ett uppdämt servicebehov inom socialoch hälsovården i kommunerna. Att uppfylla det behovet kommer att falla på landskapen.
– Den offentliga ekonomin är en helhet. Staten kommer garanterat att flytta allt mer pengar från kommunerna till landskapen som är underfinansierade.
Ytterligare ett problem med landskapsreformen är att landskapen är för många. I dag är de 18.
– Inför varje riksdagsval debatteras antalet så reformen stannar inte här. Redan nu finns en dragkamp i regeringen och de små landskapen kommer att ifrågasättas även framledes.
En vårdreform behövs
Nylander konstaterar att det alltid är en fråga om regeringens sammansättning och de svenska intressena är inte nödvändigtvis så högt prioriterade i alla konstellationer.
– Det jag nu efterlyser är en ärlig debatt. Kommunförbundet kommer att komma med ett ställningstagande till budgetrian och den måste innehålla en ärlig analys av kommunernas framtid på längre sikt än bara 2020, då de nya landskapen inleder verksamheten.
Om landskapsreformen nu ändå är en kommunreform på sikt så är den analysen av största vikt, säger Nylander.
Mycket av regionpolitiken kommer efter landskapsreformen att handla om de 20 största städerna.
– De kommer att ha många konkreta förslag till följande regeringsprogram. Det blir intressant att se hur kraven på en tydlig stadspolitik ser ut i förhållande till landskapen.
En vårdreform behövs i Finland, det är klart säger Nylander.
– Men den här landskapsreformen i kombination med valfriheten i vården kommer att leda till kostnadsökningar utan att det förbättrar integrationen i vården, eller jämlikheten, vilka bägge var de ursprungliga målen för vårdreformen.