Entimmesregeln

● En parodi i tidskriften The New Yorker beskriver den förhistoriska förälderns dilemma. Var försiktig med elden! Den har sina goda sidor, men är också farlig! Nej, du får inte ha brasan på jämt. Vi måste värna om sådant vi gjorde före elden kom, hela familjen tillsammans.

Parodin driver med de varningar som nu kommer från allt fler håll när det gäller skärmtid. ”Förbjud snapchat och var en förälder, tack” lyder en färsk och inte särskilt finkänslig boktitel. Att ta bort snapchat skulle i vår familj betyda att 12-åringen inte kunde kommunicera med sina vänner och är inget jag har lust att göra.

● Men egentligen slår parodin hårdare mot nutiden. För när urmänniskan en gång i tiden tämjde elden tämjde elden också oss. Vi började sakta, över tusentals år, bevara och utnyttja den. Vi lärde oss kocka och våra kroppar att smälta den mörare kosten, som snabbare närde de växande hjärnorna.

Intill elden hade vi ljus och värme långt in på natten. Just så föddes antagligen sagorna, berättelserna, och förstås festandet. Den som under vårvinterns köldknäpp suckar hur skönt det känns med en riktig brasa utandas en grundmänsklig insikt.

Smarttelefonen kom för dryga tio år sedan och spred sig snabbare än någon annan uppfinning. I USA tog det fem år tills de flesta tonåringar hade en sådan. Från exakt den vändpunkten började de också må sämre, visar en färsk studie i tidskriften Emotion. Lyckokänslan har sjunkit märkbart efter 2012. I synnerhet minskar hur nöjda unga är med sina vänner, att ha det roligt, och självkänslan.

Barnens olika aktiviteter ett visst år hängde samman med hur de mådde följande år. Vill du själv testa samma kan du fråga dig hur följande hänger ihop med lycka: träffa vänner, sporta och träna, titta på tv, vara på sociala medier, vara på nätet?

Jag gör testet med sagda 12-åring och hon följer forskningens resultat ganska väl. Utom då det gäller sociala medier, som hon tycker att varken gör henne lycklig eller olycklig. Forskningens resultat är entydigt: alla fritidssysslor med skärmar minskar välmågan, medan sysslor utan skärmar ökar den. Vilken röntgenbild av samtiden.

● Lyckligast blev de unga av att sporta och träffa vänner, till och med att läsa läxor eller pappersmedier ökade lite på välbefinnandet. Tv, sociala medier, och i synnerhet fritid med internet och videospelande minskade välmågan.

Med ett viktigt undantag: de som inte alls hade skärmtid var också mindre lyckliga. Upp till en timme tid på telefonen ökar lyckan. Sedan barkar det nedåt. Vi kan kalla det entimmesregeln. Jämför den med att de flesta tonåringar i Finland är minst tre timmar dagligen online.

Det handlar inte om att demonisera en historisk förändring. Det handlar om att våra kroppar har utvecklats för att röra på sig och umgås med andra, inte för skärmtid i höga doser. Att lösa den utmaningen är som alla vet lättare sagt än gjort. Det är heller inte något just barnfamiljer ensamma ska tvingas klara av: även elden tämjdes av hela gruppen tillsammans.