Unga i USA har fått nog av våldet
– Skolskjutningen i Florida är som en väckarklocka för oss. Vi måste aktivera oss politiskt och hålla lågan vid liv även utan en ny tragedi, säger gymnasisterna Sophie Cobb och Laura Phillips i Bethesda, en förort till Washington DC.
När jag träffar Sophie Cobb och Laura Phillips har det gått exakt två veckor sedan den blodiga massakern i Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland i Florida. Det är också samma dag som drygt 3 000 elever i den olycksdrabbade skolan har återvänt till sina klassrum för första gången efter de tragiska händelserna.
– Jag kan inte ens börja förstå hur det skulle kännas. Att försöka gå tillbaka till det normala trots alla de liv som gick förlorade, säger Laura Phillips som i likhet med sin kompis Sophie Cobb går i sista klassen i gymnasiet.
– Jag minns hur jag blev så deprimerad när jag hörde nyheten om skjutningen, som dessutom skedde på alla hjärtans dag. Jag var också ledsen för att vi vuxit upp med skolskjutningar, vilket har gjort oss avtrubbade, säger Sophie Cobb.
– De hade liv och passioner precis som vi, och nu är det allt borta. Det är galet.
Parkland förändrade attityden
I Bethesda-Chevy Chase High School arrangerar man övningar för katastrofsituationer varje år. Ytterdörrarna hålls alltid stängda under lektionerna och en beväpnad polis patrullerar i skolan varje dag. Trygghetstänkandet är vardagsmat för eleverna.
– Jag har aldrig känt mig direkt rädd men jag har nog funderat på möjligheten att någonting hemskt skulle hända och hur jag då skulle bete mig, och till vem jag skulle vilja säga att jag älskar dem, säger Sophie Cobb utan större dramatik medan hon dricker sin mugg med grönt te på ett kafé intill skolan.
– Jag är inte rädd, men jag funderade nog på vad det var som fick eleven att göra det han gjorde och om det eventuellt finns någon i vår skola som har liknande problem, tillägger Laura Phillips.
Men även om skjutningen i Florida inte har rubbat gymnasieflickornas grundtrygghet nämnvärt, var
det någonting som var annorlunda den här gången.
– En stor skillnad till tidigare gånger var att eleverna spred information på sociala medier medan skjutningen hände. De laddade upp videor och man var med dem på ett sätt, minns Laura Phillips.
– Man kunde läsa Twittermeddelanden där elever frågade var någons bror var till exempel, flikar Sophie Cobb in.
De överlevande tar till orda
Och efter själva tragedin kom den stora förändringen. För första gången steg de överlevande offren för en skjutning fram med sorg och vrede i rösten och en moralisk rättfärdighet i blicken för att tala till folket och framför allt beslutsfattarna. För första gången undrade de fysiskt och mentalt sårade hur det är möjligt att våldet tillåtits fortsätta år ut och år in. En kärntrupp från skolan i Parkland har tillbringat största delen av sin tid efter tragedin i tv-studior och i mötesrum med såväl lokalpolitiker i Florida som kongressledamöter i Washington och till och med president Donald Trump. Såväl Cobb som Phillips har följt med Floridaelevernas arbete med beundran.
Cobb fick till och med möjligheten att träffa en del av de nya aktivisterna förra veckan i en skola de besökte strax utanför den amerikanska huvudstaden.
– Vi som hade kommit för att träffa dem tackade dem för allt de gjort redan nu och de tackade oss för att vi kommit till skolan för att prata med dem. Några av Floridaeleverna började gråta och då började jag också gråta, berättar Cobb.
– Att se andra som jobbar med så stor passion ger också mig energi och motivation att göra någonting.
– Vi har varit frustrerade för att vi inte har haft en kollektiv röst. Nu känns det som att de vuxna ser och noterar oss, tillägger Laura Phillips.
Inga beväpnade lärare
Den nya elevrörelsens största uppgift är att få ett slut på de återkommande skolskjutningarna. I det amerikanska samhället råder olika uppfattningar om hur man ska nå det målet, men såväl de nya elevaktivisterna i Florida som Laura Phillips och Sophie Cobb tror att skärpta vapenlagar är ett måste.
– Vi behöver inte ha tillgång till gevär som bäst lämpar sig för krigföring. Hur kommer det sig att en tonåring kan köpa ett stormgevär, frågar sig Sophie Cobb som också anser att extra stora magasin måste förbjudas.
– Och bakgrundskontrollerna måste utvidgas till att gälla också vapenmässorna, tillägger hon.
Däremot motsätter sig båda flick- orna president Trumps förslag om att beväpna en del av lärarna i skolorna.
– Jag tror inte att det är nödvändigt. Det kan till och med leda till mera våld och döda elever, säger Sophie Cobb.
– Lärare ska undervisa. Hur skulle de kunna träna tillräckligt och samtidigt hinna med sitt arbete? Någondera delen skulle oundvikligen lida, resonerar Laura Phillips som dessutom i största allmänhet inte vill ha flera vapen i skolan.
– Jag blir nervös bara av att se det vapen som vår polis bär och hon är ändå utbildad att hantera vapen.
– Jag litar inte heller på alla lärare så mycket att jag skulle vilja ge dem ett vapen, tillägger Sophie Cobb.
Företag kapar band till NRA
Den nya elevrörelsen för strängare vapenlagar och tryggare skolor har haft en omedelbar inverkan. Politikerna känner en press att göra någonting och tiotals amerikanska företag har avbrutit sitt samarbete med den nationella vapenlobbyn NRA. En av de största sportaffärerna, Dick’s Sporting Goods, meddelade för några dagar sedan att man upphör med försäljningen av stormgevär.
– Det är definitivt ett steg i rätt riktning. Jag respekterar dem för beslutet. Det är just den typen av stöd vi behöver från företagsvärlden.
Men hur det kommer att gå med de stora frågorna är ännu oklart. Än så länge har inga nya lagar stiftats vare sig i Florida eller federalt. Många förslag bereds just nu, men det mesta kommer antagligen att vara otillräckligt för den nya elevrörelsen.
– Min lärare i fredsstudier visade i dag en förteckning på alla kongressledamöter som fått pengar av NRA och han sa att han inte tror på nya skärpta vapenlagar. Det gjorde mig lite nedslagen, men sedan hade det motsatt effekt och jag tänkte för mig själv att han har fel. Vi kommer att fixa det här. Vi kommer att få det gjort.
Valsedeln ger makt
Både Sophie Cobb och Laura Phillips säger att de känner ett personligt ansvar för att föra vidare den kamp som de överlevande i Florida har startat. Med en mun säger de att de upplever att de vuxna svikit dem genom att tillåta dessa hemskheter att fortsätta i åratal. Den 24 mars ska de båda delta i den stora protestmarsch som planeras i Washington och innan det ska de arrangera paneldiskus-
sioner. Men båda vet dock vilket det starkaste vapnet är ifall politikerna inte fattar beslut som tillfredsställer den unga generationen.
– Det blir val i höst och vår generation får delta, säger Laura Phillips som i likhet med Sophie Cobb kommer att rösta för första gången.
– Det kommer att komma en dag då vi har makten. Vi är motiverade och kapabla att skapa en positiv förändring, säger Sophie Cobb.