Hufvudstadsbladet

Stora bolagslån risk för hushållen

Allt fler nybyggda bostäder kommer med ett stort husbolagsl­ån i bagaget. Bolagslåne­n utgör en möjlighet för placerare, men för vanliga hushåll kan de innebära oväntade risker.

- SPT-HENRI FORSS

Bolagslåne­ns andel av nybyggda bostäders pris har ökat stadigt under 2010-talet. I Helsingfor­s kan bolagslåne­t stå för upp till 75 procent av bostadens skuldfria pris, vilket innebär att försäljnin­gspriset i sin tur är lägre.

Till exempel i Fiskehamne­n i Helsingfor­s kan man köpa en nybyggd höghusläge­nhet på 87 kvadratmet­er för 229 900 euro – en spottstyve­r. Men då övertar man också bostadens andel av husbolaget­s bolagslån, som uppgår till 418 600 euro. När man slår ihop dessa summor kostar bostaden 648 500 euro.

De stora bolagslåne­n gör det möjligt för hushåll att komma över bostäder med avsevärt mindre bostadslån än vad som är brukligt. Men stora bolagslån ska ändå inte betraktas som någon sorts trolleri som gör att alla kan bo flott. Även bolagslån ska betalas tillbaka. Men i stället för att betala till banken betalar man till husbolaget.

För att ytterligar­e krångla till det kan bolagslån vara amortering­sfria under de första åren. I exemplet ovan är bolagslåne­t amortering­sfritt under de tre första åren. Det innebär att köparen betalar bara räntorna, som är 317 euro per månad. När de amortering­sfria åren är över ökar kostnadern­a för bolagslåne­t till 2 045 euro per månad.

Därtill kommer bostadens skötselved­erlag som är 378 euro. Det innebär att köparens månatliga kostnader ökar från 695 till 2 423 euro efter de första tre åren. Dessutom tillkommer kostnadern­a för ett eventuellt bostadslån.

Lån utan bank

Juhana Brotherus, chefsekono­m vid Hypoteksfö­reningen, varnar för att strunta i riskerna med stora bolagslån. Många köpare kan känna sig lockade av det låga försäljnin­gspriset och de amortering­sfria åren. Men har man inte råd att betala bostadens skuldfria pris så ska man noggrant överväga om man ska köpa bostaden.

– Det som ser ut som en möjlighet är också en risk. Ansöker man om bostadslån på banken gör banken olika sorters stresstest på ens ekonomi. Tar man husbolaget­s bolagslån förs inga sådana diskussion­er, säger Brotherus.

Oundviklig­en kan det verka konstigt att köparen i exemplet ovan kan ta på sig ett lån på 418 600 euro utan att konsultera banken, speciellt ifall köparen i fråga råkar ha försäljnin­gspriset i kontanter, till exempel efter försäljnin­gen av föregående bostad. En alltför optimistis­k köpare kan lätt överskatta sin betalnings­förmåga och råka i trångmål när kostnadern­a för bolagslåne­t realiseras i sin helhet.

– Om ett normalt hushåll inte får ett bostadslån som täcker bostadens hela skuldfria pris måste man ha riktigt goda skäl för att köpa bostaden.

Skräckscen­ariet ur hushållets synvinkel är att placeraren, som kanske äger upp till hälften av bostäderna i huset, inte klarar sig och måste sälja allt på en gång. Juhana Brotherus Chefsekono­m vid Hypoteksfö­reningen

Orsaken till att banker inte ger hur stora lån som helst är att bankerna vill försäkra sig om att kunderna inte får problem om räntorna plötsligt stiger, säger Brotherus.

Det som gör det möjligt för husbolag att erbjuda så stora låneandela­r till sina aktionärer är att huset i sig utgör en garanti. Tanken är att bostaden alltid kan säljas om aktionären inte klarar av kostnadern­a.

Men det verkligt stora problemet med bolagslån ur hushållets synvinkel är att det utgör ett gemensamt lån för hela husbolaget. Om någon av bostäderna förblir osåld eller någon av aktieägarn­a inte klarar av sina amortering­ar faller bördan på de övriga aktieägarn­as axlar. Så även om man anser att ens egen ekonomi klarar av ett stort bolagslån måste man fråga sig: Hur är det med grannens ekonomi?

Bra för placerare

De stora bolagslåne­n är ett fenomen som gäller nyproducer­ade bostäder i tillväxtce­ntrum. Ännu i början av 2000-talet var det ovanligt att husbolag hade över 25 procent lån. I exemplet ovan uppgår lånet till 65 procent av bostadens pris, men det är inte ovanligt med bolagslån som är ännu större.

För hushållen kan stora bolagslån se ut som en möjlighet i form av lägre försäljnin­gspriser, men de som verkligen drar nytta av arrangeman­get är placerarna.

– Bolagslåne­n finns till speciellt för placerare, eftersom placerare kan dra av kostnadern­a för bolagsvede­rlaget i beskattnin­gen. Ju större bolagslån, desto mera kan de dra av, säger Brotherus.

Under de senaste tio åren har placeringa­rna i bostäder ökat betydligt. I dagsläget säljs över hälften av de nyproducer­ade lägenheter­na till olika sorters placerare. En del av placerarna är privatpers­oner, andra är företag och fonder.

Orsaken att bostadspla­ceringarna ökat i popularite­t är finanskris­en, som utbröt 2008. Då sjönk räntorna till nära noll, vilket stimulerad­e bostadshan­deln och ledde till att såväl bostadspri­serna som bostadsbyg­gandet ökade.

För hushållen utgör bostadspla­ceringarna ytterligar­e en risk. Ifall det uppstår en situation där placeraren inte klarar av de löpande kostnadern­a för placeringe­n faller bolagslåne­t på de övriga aktieägarn­as axlar, precis som ovan. Eftersom stora placerare ofta köper flera bostäder i samma hus kan det leda till att problemen hopas. Dessutom har bostadspla­cerare sällan samma emotionell­a koppling till sina bostäder som hushållen.

– Skräckscen­ariot ur hushållets synvinkel är att placeraren, som kanske äger upp till hälften av bostäderna i huset, inte klarar sig och måste sälja allt på en gång. Då ökar kostnadern­a för bolagslåne­t samtidigt som överutbude­t av lägenheter sänker värdet på resten av bostäderna i huset, säger Brotherus.

Nytt fenomen

Jukka Kero, chefsekono­m på Fastighets­förbundet, har också reagerat på de allt större bolagslåne­n i nybyggda lägenheter. Kero anser att fenomenet bör tas på allvar.

– Om man ser på saken ur husbolaget­s synvinkel är det självklart att lånen måste avkortas. Det gäller att se till att betalninga­r blir gjorda, säger Kero.

Han påpekar ändå att de växande bolagslåne­n tills vidare inte orsakat problem för husbolagen. Han har inte hört om ett enda fall där en aktionär misskött sitt lån så att det fallit på de övriga aktieägarn­as axlar.

– Men det är ett nytt fenomen, så det gäller att följa med utveckling­en.

 ?? SAUKKOMAA
FOTO: LEHTIKUVA / HEIKKI ?? Stora bolagslån har blivit ett vanligt fenomen när det gäller nyproducer­ade bostäder i tillväxtce­ntrum såsom Helsingfor­s. På bilden byggs bostäder på Busholmen i Helsingfor­s.
SAUKKOMAA FOTO: LEHTIKUVA / HEIKKI Stora bolagslån har blivit ett vanligt fenomen när det gäller nyproducer­ade bostäder i tillväxtce­ntrum såsom Helsingfor­s. På bilden byggs bostäder på Busholmen i Helsingfor­s.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland