Skolor tar tag mot trakasserier
Allvarliga trakasserihärvor i skolorna har stigit upp till ytan i efterdyningarna av metoo-rörelsen, trots gott om lagstiftning och bestämmelser. Nu publicerar Utbildningsstyrelsen nya anvisningar för skolorna för att få bukt med trakasserierna och ändra
I går publicerade Utbildningsstyrelsen nya anvisningar för skolorna om hur man känner igen och motverkar sexuella trakasserier. Dessutom satsar Undervisnings- och kulturministeriet fem miljoner euro på att utveckla säkerhetskulturen i skolor och läroanstalter.
En femtedel av skolorna på andra stadiet har ingen gemensam praxis för att identifiera eller ingripa i sexuella trakasserier. Det visar Institutet för hälsa och välfärd THL:s utredningar.
Senaste skolhälsoenkät för sin del visar att hela 7 procent av eleverna i femman och sexan och nästan en tredjedel av flickorna på de högre klasserna och i andra stadiet upplevt sexuella trakasserier. Däremot är det många som aldrig berättar för en vuxen – och 11 procent av eleverna i åttan och nian upplevde att de hade försökt men inte fått hjälp av en vuxen i skolan.
För att råda bot på situationen har Utbildningsstyrelsen på uppdrag av undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) nu utarbetat en guide om sexuella trakasserier, som inte ska kunna undgå någon rektor eller utbildningsanordnare. Här finns dels information om hur man identifierar sexuella trakasserier och om lagstiftning och andra bestämmelser, dels en konkret handlingsplan som riktar sig till alla de anställda i skolorna, eleverna och deras vårdnadshavare.
Dessutom startar ministeriet i vår ett åtgärdsprogram för att stärka säkerhetskulturen inom hela undervisningsfältet från småbarnspedagogiken till högskolorna. Fem miljoner euro har reserverats för programmet, som bland annat ska innehålla fortbildning för rektorer och lärare.
Det behövs klara regler för hur man handlar och en atmosfär där barn och unga vågar berätta. Det är framför allt en ledarskapsfråga. Det gäller att skapa den här atmosfären, och nu har vi verktygen för det. Sanni Grahn-Laasonen Undervisningsminister
Ta barnen på allvar
– Metoo-rörelsen har brutit tystnadens kultur och skammen kring sexuella trakasserier, och det bidrar redan i sig. Men vi måste också se till att läroinrättningarna har tillräcklig beredskap att jobba med de här frågorna, fungerande praxis och en verksamhetskultur där barnen och de unga vågar berätta om sina upplevelser, sade Sanni Grahn-Laasonen då de nya anvisningarna presenterades på Utbildningsstyrelsen i går.
Grahn-Laasonen säger att hon är djupt chockerad av de fall som kommit fram i offentligheten, och inte minst av att man inte alltid tagit barnen och de unga på allvar och ingripit i det som pågått.
– Vår uppgift är nu att se till att skolorna genom de nya anvisningarna har de verktyg som behövs. Lagstiftningen är på den här punkten helt entydig redan nu.
En slags checklista
Läroanstalterna ska redan nu ha en plan för hur eleverna ska skyddas mot våld, mobbning och trakasserier. Planen ska bland annat ta upp hur de här sakerna ska förebyggas och hur man ingriper då fall uppdagas, och alla i skolan och vårdnadshavarna ska informeras om hur man gör då något händer.
– Då det gäller mobbning har det fungerat ganska bra. Men det är nog svårare då det gäller sexuella trakasserier, redan med början i hur sexuella trakasserier definieras, konstaterar undervisningsrådet Kristiina Laitinen vid Utbildningsstyrelsen.
De nya anvisningarna samlar information om lagstiftning och strukturer men ska också fungera som ett slags checklista. Och rektorerna ska få en kortare version att ha under näsan som en minneslista över vad som ska uppmärksammas och göras.
– Men det behövs också en attitydförändring och att man lär sig identifiera fenomenet, säger Laitinen.
”Nu har vi verktygen”
Här ska de fem miljonerna för att utveckla säkerhetskulturen göra sitt. Det handlar om att skapa en trygg inlärningsmiljö och det ska ske bland annat genom att utbilda personalen, särskilt rektorerna.
– Det handlar om att skapa en sådan verksamhetskultur där man motverkar trakasserier och annat som skapar otrygghet. Och att stärka barn och unga och ge dem en god självkänsla så att de också själva kan trygga sin egen säkerhet och sina gränser, säger Anita Lehikoinen, kanslichef vid Undervisningsoch kulturministeriet. Och risken för att också de nya anvisningarna hamnar på samma hylla som tidigare planer och bestämmelser, då skolorna har fullt upp med stora undervisningsgrupper och nya läroplaner? – Det behövs klara regler för hur man handlar och en atmosfär där barn och unga vågar berätta. Det är framför allt en ledarskapsfråga. Det gäller att skapa den här atmosfären, och nu har vi verktygen för det, säger Grahn-Laasonen.