Föräldrar tar strid om skolor
Invånarkvällen om hur det svenskspråkiga skolnätet i Esbo ska se ut i framtiden blev en välbesökt tillställning.
Att lägga ner Bemböle lågstadieskola och ta bort två årskurser från Smedsby lågstadieskola väcker föga förståelse hos föräldrar till elever i skolorna i Esbo.
– Om lokalerna i Bemböle inte anses ändamålsenliga så gäller det en stor del av våra finländska skolhus, säger Mikael Strömberg, vars barn går i Bemböleskolan.
En nedläggning av Bemböle lågstadieskola och en flytt av årskurserna 5 och 6 från Smedsby lågstadieskola var på agendan under föräldrakvällen i Mattby skolcentrum i går kväll.
Det nya förslaget baserar sig bland annat på effektivare användning av lokaler, på elevprognoser och på att man vill garantera pedagogiskt ändamålsenliga lokaler. I Smedsby verkar två årskurser i en paviljong där hyresavtalet går ut 2019. Den årliga hyran för paviljongen är 6 000 euro.
– Det är en ganska liten summa med tanke på hurudana pengar som används för renoveringar och hyror i Esboskolor årligen, säger Terhi Söderling som också jobbar som lärare i finskspråkiga skolan Lintumetsän koulu i Alberga.
Smedsby lågstadieskola skulle också inrymma förskoleverksamhet. Om Bemböle stängs placeras eleverna i Lagstads skola. Eleverna i de två äldsta årskurserna i Smedsby skulle placeras i Karamalmen, Lagstad, Mattliden och Vindängen. Föräldrar i Smedsby har riktat kritik mot att de äldsta årskurserna splittras till flera skolor i Esbo.
– Det känns trist att klasserna som varit ihop splittras vind för våg till olika skolor, säger Sara Illman som är medlem i Smedsby lågstadieskolas direktion.
Hon fick medhåll av direktionens ordförande Satu Björksten som ifrågasatte stadens prognoser som enligt henne är överdrivna när det gäller minskningen av antalet svenskspråkiga i Esbo. Heidi Abrahamsson från Bemböle skola var också kritisk till tjänstemännens prognoser.
– Jag tycker att vi i stället för att avveckla skolor också borde utveckla skolor. Jag tycker man också kan fråga sig varför vi har en överkapacitet på utrymmen i de svenskspråkiga skolorna? Är våra skolor inte tillräckligt attraktiva, säger Abrahamsson.
Perttu Ojala som har två barn i Bemböle lyfte också fram frågan om att marknadsföra Esbo svenska skolor för Vichtis där eleverna i äldre årskurser åker till Lojo eller Helsingfors.
– Kunde man inte marknadsföra överkapaciteten för till exempel Vichtis för att locka elever därifrån, frågade sig Ojala.
Har allt gått rätt till?
Mikael Strömberg från Bemböle lyfte fram att alla svenskspråkiga skolor bör bevaras och påpekade att Esbo i sin strategi tagit fram att lyfta fram närskolor och trygga skolvägar. Han var också kritisk till hur förslaget om nedläggningen gjorts.
– Har beredningen gjorts i god förvaltningsanda och har faktiskt alla åsikter som nämndens medlemmar? Och om man utgår från att Bemböles och Smedsbys utrymmen inte är ändamålsenliga så då är det väldigt många skolhus i Finland som inte lämpar sig för undervisning, säger Strömberg.
Han lyfte också fram trafikarrangemangen i Bemböle som försämras när området i Gloms byggs ut om några år. Frågan som också kom upp var om Bemböle och Smedsby får stryka på foten till förmån för Lagstads överkapacitet.
Tjänstemännens uträkningar baserar sig på framtida prognoser där man räknar med att det år 2026 finns 500 färre svenskspråkiga grundskoleelever med svenska som modersmål.
I förslaget har man också beaktat att de två nya skolhusen, Kungsgårdsskolan och Monikko i Alberga, ökar antalet elevplatser för svenskspråkiga elever. Enligt den nuvarande planen ska nya byggnaderna tas i bruk hösten 2021. Barbro Högström, direktör för svenska bildningstjänster i Esbo och nämnden Svenska rums ordförande Bo Lönnqvist (SFP) lovade ta med synpunkterna i fortsättningen, men några löften om hur framtiden ser ut för skolorna gav man inte.