Cancerstiftelsen firar med stor insamling
De privata donationernas betydelse för cancerforskningen blir allt större då staten drar åt svångremmen. Cancerstiftelsen firar 70 år med stor insamling.
Sju miljoner euro. Det är målet för Cancerstiftelsens insamling som har fått namnet Finlands viktigaste penningbidrag.
Insamlingen startade i går och utgör en del av stiftelsens 70-årsjubileum. Med insamlingens titel vill man peka på den betydelse som de privata donationerna haft, och ännu har för cancerforskningen i Finland.
– Det är viktigt att man förstår att cancerforskningen verkligen behöver stöd, säger akademiker Sirpa Jalkanen. Jalkanen ordförande för Cancerstiftelsens styrelse.
Hon säger att Cancerstiftelsens stöd till forskningen under de gångna 70 åren varit avgörande för att Finland i dag får höra till de länder där man har den bästa kunskapen om cancer och även den bästa vården.
– Cancerforskningen går framåt med stormsteg just nu. Till exempel testas ett stort antal nya läkemedel. Och kunskapen om hur man genom att kombinera olika läkemedel på olika sätt kan ge patientspecifik vård ökar, säger Jalkanen.
Två av tre blir friska
I dag blir två av tre personer som insjuknar i cancer i Finland friska. Så har det inte alltid varit.
– För 70 år sedan ansågs cancern så gott som obotlig, säger Cancerstiftelsens generalsekreterare Sakari Karjalainen.
Karjalainen säger att den finländska cancerforskningen håller hög internationell nivå men att den hotas av att de statliga bidragen sjunkit.
År 2006 var statsbidraget ännu drygt 70 miljoner euro. År 2016 var bidraget strax under 20 miljoner.
Då anslagen sjunker flyr även experterna, säger Sirpa Jalkanen.
– Karolinska institutet i Stockholm har lockat många experter, men även läkemedelsindustrin rekryterar kunniga forskare.
Man kan förstå varför forskare sö- ker sig till en tryggare inkomst, säger Jalkanen. Av cancerforskarens arbetstid går i dag hälften åt till att söka anslag för det egna arbetet visar en undersökning som Cancerstiftelsen låtit göra.
– Jag mest oroad för de unga forskarna. Vi förlorar dem om yrket känns osäkert, säger Jalkanen.
Långsiktighet behövs
Bland de många utmaningar som finländsk cancerforskning står inför är det två som är speciellt tydliga.
– Det är problematiskt om bidrag ges för alltför korta perioder. Cancerforskning måste göras över lång tid för att man ska nå goda resultat, säger professor Kimmo Porkka, som själv är specialiserad på blodcancer.
Professor Antti Ranniko, med prostatacancer som specialitet, säger att det viktiga internationella samarbetet är en utmaning för Finlands del.
– Våra universitetssjukhus saknar många sådana stödfunktioner som en välfungerande internationell forskning skulle behöva.
Porkka, Rannikko och Jalkanen är ändå glada över det starka stöd som cancerforskningen har hos den stora allmänheten. Därför har de också valt att ställa upp som insamlingens affischnamn.
– Det finns knappt någon som inte känner någon som insjuknat i någon form av cancer, eller som själv haft det, säger Jalkanen.
Forskarna säger att deras mål är att inom en överskådlig framtid nå en situation där alla cancerformer kan upptäckas i tid och botas.