Moraliska omdömen borde ingå i ekonomiska kalkyler

SAMHÄLLE Politiska beslutsfattare grundar sina ekonomiska beslut på kalkyler och beräkningar uppgjorda av ekonomiska experter vid Finansministeriet och Finlands Bank samt andra ekonomiska forskningsinstitutioner.

Politikerna är allt mer beroende av dessa kalkyler då de beslutar om Finlands budget och stora ekonomiska frågor såsom social- och hälsovårdsreformen. Under 2000-talet talet har vi blivit allt mer beroende av även europeiska organisationers, såsom OECD:s och ECB:s ekonomiska kalkyler och bedömningar. I detta sammanhang är det värt att uppmärksamma The Economists (24.2) kritik av dagens ekonomiska kalkyler som i omfattande grad styr dagens politiska beslutsfattande. Tidningen hävdar att kalkylerna blivit allt mer värdetomma, det vill säga

de beaktar inte de moraliska konsekvenserna av kalkylens resultat såsom tidigare ekonomer gjorde. Här kan som exempel nämnas Adam Smith och Karl Marx på 1800-talet och Paul Samuelsson i slutet på förra seklet och Thomas Piketty i vår tid.

I dag fokuserar man främst på den ekonomiska och makroekonomiska nyttan av ett poliskt beslut. Man lämnar bort från den makroekonomiska kalkylen dess moraliska värdedimension. Man beaktar inte konsekvenserna av till exempel avundsjukan som uppkommer då man fattar skattepolitiska beslut som gynnar vissa samhällsgrupper. Det stora antalet inaktiva unga i dagens samhälle kan även ses som en konsekvens eller till och med som ett resultat av ekonomiska kalkyler och därpå följande politiska beslut. Den olyckliga situationen på så gott som alla nivåer inom utbildningen är exempel på hur ekonomisk modellering påverkat beslutsfattandet. Inom hälsovården och inte minst inom äldre-

omsorgen finns det också ett stort antal liknande exempel.

Vår nuvarande politiska ledning är till sin natur teknokratisk och effektivitets- och sifferfokuserad kombinerad med en neoliberal samhällsfilosofi. De moraliska och därmed de mänskliga aspekterna saknas allt mer i beslutsfattandet. The Economist lyfter fram skräckexempel på vad en hyperteknokratisk politisk linje kan leda till.

Då man nu i Finland försöker skapa globalt högtstående ekonomisk forskning genom att sammanslå vissa universitets och högskolors ekonometriska och nationalekonomiska kunnande borde man i dess utvecklings- och forskningsprogram omfatta även moraliska värdeprinciper. Nobelpristagaren Jean Tirole och Institute for New Economic Thinking i New York, grundat av bland annat George Soros och med Joseph Stiglitz i dess styrelse, lyfter i sin forskning fram just den moraliska dimensionen som en del av ekonomiska kalkyler. Detta är en ledtråd där även vi borde vara med.

JAN-PETER PAUL docent, Helsingfors