Island slår näven i bordet om jämställda löner

Islänningarna ska via en lagstiftning radera löneklyftan fram till 2022. De övriga nordiska länderna följer noggrant med vilka effekter den färska isländska lagen får, skriver HBL:s tidigare chefredaktör Jens Berg som inledning på sin artikelserie om Nord

Från och med januari i år är det direkt olagligt att på Island betala ut löner som inte är jämställda. Lika lön för män och kvinnor med samma arbete måste från och med nu kunna bevisas genom en certifiering.

Varje företag eller arbetsgivare som har minst 25 anställda måste gå igenom den här processen. Certifieringen är en omfattande lönekartläggning som detaljerat benar ut bland annat arbetsuppgifter, de krav som ställs på arbetstagaren och graden av ansvar. Efter det jämförs lönen för män och kvinnor.

Om kartläggningen visar att arbetsgivaren betalar lika lön för samma arbete får arbetsgivaren en “jämställdhetsmärkning”, som kan jämföras med en sorts miljömärkning. Om arbetsgivaren inte betalar jämställda löner hotas arbetsgivaren enligt den nya lagen av böter.

Storleken på böterna är 50 000 isländska kronor per dag, vilket motsvarar ungefär 400 euro per dag. På årsbasis kan det alltså svida rejält i arbetsgivarens plånbok om man inte lyckas få sitt certifikat.

Island redan i topp

När World Economic Forum rangordnar ungefär 140 länder utifrån jämställdheten ligger Island i topp. I den så kallade ”The Global Gender Gap Report” har Island innehaft tätpositionen de senaste nio åren.

Rangordningen görs enligt ett index som väger in bland annat utbildningsnivå, politisk makt och lönenivå. De nordiska länderna har traditionellt sett dominerat den här globala topplistan. I fjol följdes Island av Norge på andra plats och Finland på tredje plats. Sverige rankades som världens femte mest jämställda land.

Men när man närmare analyserar indexet kan man se att Islands dominans i betydligt högre grad bygger på den starka kvinnliga politiska makten än på en ekonomisk jämställdhet. Island ligger endast på fjortonde plats mätt med den ekonomiska mätaren och det var en av anledningarna till att världens mest jämställda land ville bli ännu bättre.

De bakomliggande orsakerna till löneklyf torna bildar en mångfasetterad helhet. Professor emerita Anita Nyberg, som i decennier har forskat i ekonomisk makt och jämställdhet vid Stockholms universitet, har utvecklat en egen metod för att söka förklaringen till löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

Nyberg har synat föräldraledigheten, deltidssysselsättningen, utbildningsnivån, sysselsättningsgraden, andelen chefer, chefernas löner och könssegregeringen mellan yrken och sektorer. Utifrån de här faktorerna har Nyberg gjort en jämförelse mellan de fem nordiska länderna för att se hur väl de förklarar storleken på löneklyftorna.

När Nyberg slår samman de olika mätarna landar hon på ett index som visar att Sverige har de bästa förutsättningarna för jämställda löner i Norden, följt av Danmark, Norge, Finland och Island. Och när Nybergs förklarande index sedan jämförs med de faktiska löneklyftorna visar det sig att hon träffar helt rätt. Ordningsföljden på länderna blir densamma. Sverige har de mest jämställda lönerna i Norden medan Island ligger på sista plats.

I det här sammanhanget klarar sig Finland bra när man jämför skillnaden mellan deltidssysselsatta män och kvinnor. I Finland är dessutom kvinnornas utbildningsnivå på en mycket hög nivå och chefernas löner är också relativt sett höga. Däremot är Finland sämst i den nordiska klassen när man jämför föräldraledigheter och könssegregeringen bland yrken. Med andra ord kan en stor del av löneklyftorna i Finland förklaras med att kvinnorna stannar hemma med barnen och med att kvinnorna i högre grad dominerar de klassiska kvinnodominerade branscherna, som i många fall är så kallade låglönebranscher eller ”människonära” yrken.

Följer övriga Norden Islands exempel?

Nyligen ordnade Nordiska ministerrådet och Nordens fackliga samorganisation ett stort nordiskt seminarium för att diskutera den isländska lagstiftningen. Frågan är om de övriga nordiska länderna kommer att följa Islands exempel? Svaret på frågan blev ett tja.

Knappast någon kan argumentera mot li ka lön för samma arbete, men synen på vägen fram emot jämställda löner varierar. Island har på samma sätt som Finland en tradition av trepartslösningar, medan staten i Sverige spelar en mycket undanskymd roll i löneuppgörelserna. En potentiell lagstiftning skulle förskjuta tyngdpunkten från arbetsmarknadsparterna till staten.

Andra argument som förs fram emot den isländska modellen är risken för ökad byråkrati i samband med ”jämställdhetsmärkningen” och arbetsgivarens rädsla för de kostnader som uppstår med själva certifieringen.

Å andra sidan skulle steget för Finland och Sverige mot en isländsk modell formellt sett vara kort. Det finns redan krav på lönekartläggningar som en del av arbetsplatsernas jämställdhetsplan och det finns möjlighet att sanktionera via domstol. Skillnaden mot den färska isländska lagstiftningen handlar närmast om att tröskeln för direkta sanktioner i form av böter sänks på Island.

Spännande fyra år

Det mest sannolika är att de övriga nordiska länderna avvaktar och noggrant följer med löneutvecklingen på Island. Senast 2022 ska resultatet synas. Om man via lagstiftningen på Island lyckas minimera löneklyftorna kommer garanterat fler röster i både Finland och Sverige att höjas för att kopiera den isländska modellen.

En annan intressant sak att följa med blir huruvida trycket utifrån kommer att påverka arbetsplatserna att införa en ”jämställdhetsmärkning” även utan lagstiftning. I kampen om attraktiv arbetskraft kan en dylik markering fungera som ett trumfkort.

En möjlig utveckling är att Island nu har statuerat ett exempel som sprider sig till övriga länder som en frivillig standard för en arbetsplats. En frivillig standard som kan förvandlas till ett måste via exempelvis en kampanj.

Det är inte helt långsökt att förutspå att följande variant av #metoorörelsen uttryckligen tar fasta på löneklyftan mellan män och kvinnor.

Om man via lagstiftningen på Island lyckas minimera löneklyftorna kommer garanterat fler röster i både Finland och Sverige att höjas för att kopiera den isländska modellen.