Arbetsmarknaden behöver folk som kan utbilda sig på nytt
I framtiden förväntas arbetstagare allt oftare ha modet och förmågan att byta arbetsuppgifter, jobb och även bransch. Därför behöver utbildningssystemet reformeras.
Finlands utbildningssystem kräver en uppdatering. Orsaken är att arbetslivet i framtiden behöver anställda som är beredda både att fortbilda sig och att utbilda sig på nytt, och göra det hela livet. Och vid behov även att byta bransch.
Den slutsatsen har arbetsgruppen för framtidens kompetens kommit fram till. Gruppen tillsattes av undervisningsminister Sanni GrahnLaasonen (Saml) i september och överlämnade sitt första betänkande till ministern på tisdagen.
– De länder som kan förutse förändringar och förnya sin ekonomi och sina samhälleliga strukturer på ett flexibelt sätt klarar också av att utnyttja ny teknologi och slipper oroa sig för att arbetet tar slut, säger professor of practice Anne Brunila, som är arbetsgruppens ordförande.
Det är den teknologiska utvecklingen – med ökad automation och allt fler robotar – som ställer krav på flexibilitet hos arbetstagare.
Det handlar dock inte om att stora mängder av bekanta yrken skulle vara på väg att försvinna.
– De flesta yrken kommer säkert att finnas kvar i framtiden. Det vi ser är en trend där innehållet i många yrken förändras, säger Brunila och tar vårdyrket som exempel.
– Då rutinuppgifter på ett sjukhus sköts av en robot får vårdpersonalen mer tid för annat, till exempel att ha kontakt med patienterna.
Det är just automatiseringen av de rutinmässiga momenten i ett flertal yrken som arbetsgruppen ser som en av de stora förändringarna som kommer att ge människor större frihet att röra sig såväl inom det egna yrket som mellan olika yrken.
Men det förutsätter att företagen förhåller sig positiva till att personalen utbildar sig och att samhället skapar strukturer som möjliggör att man utbildar sig, säger Brunila.
– Man måste fundera hur till exempel de sociala stödstrukturerna behöver förnyas så att folk kan utbilda sig. Och företag kunde samarbeta mer med utbildningsanordnare, säger Brunila och konstaterar att även den tredje sektorn och det fria bildningsarbetet kan ha en viktig uppgift i den föränderliga utbildningsmiljön.
Brunila ser utvecklingen som en del av en större trend.
– Vi ser att människor i dag är allt mer aktiva och deltar mer i olika aktiviteter.
Hon säger att det också gör att människor kan bli mer benägna att förhålla sig positivt till att utbilda sig på nytt.
Brunila säger att då behovet av arbetskraft för rutinmässiga uppgifter minskar föds utrymme för ett fält av mer humanistiskt orienterade arbetsuppgifter.
– Många av utmaningarna i vår komplexa värld behöver människor med många och varierande kompetenser och med en förmåga att ta ett människoperspektiv i sitt jobb. När vi inte behöver sätta tid på att göra rutinbetonade jobb får vi utrymme för att skaffa oss en djupare förståelse för världen och det är till fördel för företagen.
En av de stora utmaningarna blir att fostra nya generationer till att finna en glädje i att leva ett liv där man utbildar sig kontinuerligt.
– Det handlar om att ha en viss inställning till tillvaron och finna en glädje i att lära sig nya saker.
Där är skolan viktig men även hemmen har en stor betydelse att stödja barns vilja till lärande, säger Brunila.
Arbetsgruppen fortsätter arbetet med att ta fram konkreta förslag på hur utbildningsfältet kunde anpassas till att möta behoven på framtidens arbetsmarknad.