Var blev psykvården i vårdreformen?
SOCIAL- OCH HäLSOVåRDSREFORMEN Psykisk ohälsa är, utan att överdriva, en av dagens folksjukdomar i Finland. Var fjärde sjukfrånvarodag beror på mentala problem. Psykisk ohälsa skapar ett enormt lidande för den person som drabbas. I de flesta fall påverkas också vardagen för de närstående. Många finländare är föräldrar, flickvänner, makar, barn eller vänner till en person som lider av psykisk ohälsa. Varje fall av psykisk ohälsa handlar i första hand alltid om en mänsklig tragedi.
Samtidigt förorsakar psykisk ohälsa årligen en kostnad på cirka sex miljarder euro för samhället. Det är en enorm summa jämfört med till exempel den tre miljarder euros ekonomiska effekt som regeringen beräknar att vårdreformen ska ge. En beräkning vars trovärdighet på goda grunder kan ifrågasättas. Det oaktat borde främjandet av den psykiska häl san vara förutom en moralisk skyldighet även en samhällsekonomisk prioritet. Därför är det mycket häpnadsväckande, rentav skrämmande, att så lite i diskussionen kring vårdreformen hittills har handlat om psykvården. Ett undantag är SFP som har föreslagit ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa.
Som en följd av vårdreformen kommer de nya landskapen att vara i nyckelroll med tanke på främjandet av den psykiska hälsan. Utvecklingen av psykvården bör vara en prioritet i det blivande landskapet Nyland. Det gäller att se till att tröskeln att söka hjälp i ett så tidigt skede som möjligt är låg. Ju tidigare symtomen kan identifieras desto bättre. Därför behövs det mer psykiatriskt kunnande i hälsocentralerna. Samtidigt behövs tillräckliga resurser för psykoterapi.
Möjligheten att använda sitt modersmål, känslospråket är en förutsättning för en lyckad terapi. Eller en förutsättning för att över huvud taget klara av att söka hjälp. Språket får inte vara en tröskel för någon att söka hjälp. Tröskeln är oftast redan mycket hög på grund av flera andra orsaker. För oss i Nyland är det därför centralt att inte bara trygga, utan också utveckla psykvården på svenska. Varje euro som satsas på psykvården ger en garanterad avkastning. Både ur ett mänskligt och ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Det vore dumt att inte göra en sådan riskfri investering.
OTTO ANDERSSON
fullmäktigeledamot, (SFP) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt