Medeltiden öppnar sig under golvet i Katedralskolan
När Åbo stad bestämde att gymnastiksalen i Katedralskolan i Åbo är i behov av pålning fick arkeologerna en gyllene chans. Under gymnastiksalens golv började en resa till svunna tider.
Under gymnastiksalens golv har den stenbelagda Klosterågatan och ruiner av hus från 1400- eller 1500-talet grävts fram. Under gatan väntar en resa till Åbo stads bygynnelsetider på 1200-talet.
På väggen hänger en basketkorg och drygt fem meter under den öppnar sig medeltiden. Den gamla gymnastiksalen i Katedralskolan i Åbo är för tillfället en absurd syn.
En grupp arkeologer från företaget Muuritutkimus har gjort utgrävningar i Katedralskolans gymnastiksal sedan oktober och fått fram en gata från 1700-talet och ruinerna av två gamla stenhus.
Utgrävningsledare Kari Uotila uppskattar att husen är byggda på 1400- eller 1500-talet. Enligt professor Svante Dahlströms anteckningar från början av 1900-talet har det ena huset tillhört en marskalk vid namn Evert Horn och det andra en man som hette David Månsson.
– Vi vet att arkeolog Juhani Rinne har gjort undersökningar här när gymnastiksalen byggdes i början av 1900-talet och han har märkt ut de här husen som vi nu grävt fram. Höjden och storleken på husen överraskade oss ändå lite, berättar Uotila.
– Förbi husen löper den så kallade Klosterågatan som åt ena hållet fortsätter i museet Aboa Vetus här bredvid och åt andra hållet under Katedralskolans huvudbyggnad.
Enligt Uotila är det den gamla stenbelagda gatan som är den intressantaste delen av utgrävningarna. Under den väntar en tidsresa till Åbo stads begynnelsetider på 1200-talet.
– Vi vet att en naturåker som funnits på det här området har bevarats under gatan och vi har hittat spår efter plöjning här i närheten, säger Uotila.
Vatten i källaren
Spadarna skrapar mot gruset när arkeologerna och deras hjälpredor långsamt arbetar sig djupare ner i marken. I en gammal källare har grävarna redan kommit ner under golvnivån och hittat bland annat fiskben. I en annan källare är bottnen täckt med vatten.
– Det verkar som att vattnet i källaren ligger tre meter ovanför havsytan, så det kommer inte från Aura å. På det här stället är åns vattennivå ungefär samma som i havet, funderar Kari Uotila.
– Vattnet stiger ur marken och vi har märkt att vattennivån i källaren varierar enligt temperaturen.
Företaget Muuritutkimus som gräver i Katedralskolans gamla gymnastiksal har över 20 års erfarenhet av arkeologiska utgrävningar. Åbo stad anlitade företaget när det blev klart att den gamla gymnastikbyggnaden sjunker och är i behov av pålning.
Uotila säger att budgeten för utgrävningarna är 500 000 euro.
– Hittills har vi inte ens använt hälften av det men å andra sidan måste vi komma hit på nytt i samband med pålningen. Dessutom tillkommer ännu konserveringskostnaderna.
Uotila berättar att Muuritutkimus har en grupp på 15 personer som arbetar med Katedralskolans utgrävningar. Ofta är 6–8 grävare på plats samtidigt.
Muuritutkimus ansvarar också för utgrävningarna vid Åbo salutorg, som enligt Helsingin Sanomat borde börja i april. Uotila säger att tidtabellen ännu inte är helt klar.
– Först tar någon bort stenbeläggningen på salutorget för oss och för tillfället är planen att vi börjar gräva på Hansakvarterets sida av torget.
– Om ungefär en månad borde vi ha fått fram gamla byggnader under salutorget.
Glasflaskor och lerkrukor
Alla grävare i Katedralskolans gymnastiksal är inte utbildade arkeologer, och bland annat en del studerande är med i projektet. Camilla Adolfsson är till vardags museiföreståndare på marskalk Gustaf Mannerheims barndomshem Villnäs slott, men slottet är stängt på vintrarna.
– Det här är min första arkeologiska utgrävning. Det är jätteroligt, och väldigt tungt. Jag är riktigt förvånad över hur tungt det är. Varje grävare flyttar 1–2 kubikmeter sand och tegelsten per dag, säger Adolfsson.
I det här skedet av utgrävningarna sker allt arbete för hand, och grävarnas verktyg består av spadar, skyfflar och hinkar. Det gäller att va-
ra noggrann så att värdefulla fynd inte går förlorade i myllan.
Arkeologen Jani Vidgren är fyndansvarig vid utgrävningarna. Han berättar att de vanligaste fynden har varit skärvor av lerkrukor, kakelugnar och glasflaskor.
– Den vanligaste glasflaskan som vi stöter på är från början av 1800talet. Det går att uppskatta en flaskas ålder utifrån vissa kännetecken men det är ganska svårt, berättar Vidgren.
– I en källare har vi hittat flera flaskor som har korken kvar. Vi kan alltså anta att de har varit oöppnade och fulla när Åbo brand började och sedan har de spruckit i hettan. Man kan se brännmärken på deras yta.
Precis som på många andra ställen i Åbo förstördes husen vid Klosterågatan i Åbo brand 1827. Efter branden fyllde stadsborna de gamla källarna med lösjord och stenar och en ny stad reste sig på den gamla stadens ruiner.
Nu när ruinerna i Katedralskolans gymnastiksal är framgrävda återstår frågan vad man ska göra med dem. Åbo stad har planer på att öppna ett popupmuseum på platsen men tanken är ändå att Katedralskolan så småningom ska få sin gymnastiksal tillbaka.
Om planen håller försvinner ruinerna i något skede igen under marken. Tills de grävs fram nästa gång.
I en källare har vi hittat flera flaskor som har korken kvar. Vi kan alltså anta att de har varit oöppnade och fulla när Åbo brand började och sedan har de spruckit i hettan. Man kan se brännmärken på deras yta.
Jan Vidgren
arkeolog