Kreml letar redan efter Putins efterträdare
Att Putin nu har sex år framför sig som Rysslands president kan förefalla som en lång tid – men är det inte, enligt den ryska Kremlexperten Olga Krysjtanovskaja. Hon tror att grupperingarna i Kreml snart börjar se sig om efter en efterträdare.
Under de närmaste sex åren kommer eliterna i Kreml att vara upptagna med att leta fram en pålitlig efterträdare åt Vladimir Putin. Många starka intressen vill ha kvar Putin även då hans presidentperiod går ut år 2024 - men Kremlexperten Olga Krysjtanovskaja tror att han då väljer att avgå.
– Men han lämnar antagligen inte ifrån sig makten helt och hållet, säger Krysjtanovskaja till Hbl.
MOSKVA – Efter långa perioder med samma tsar brukar det alltid finnas en risk för en orolig period, det som vi på ryska kallar smuta, säger Olga Krysjtanovskaja till HBL. Hon är sociolog på Ryska vetenskapsakademin och en av Rysslands främsta experter på Kreml.
Smuta betyder ungefär kaos. Den mest kända perioden av smuta i rysk historia inföll i slutet av 1500-talet, efter att Ivan den förskräcklige dog och landet ödelades medan makteliterna slogs sinsemellan.
Putin har nu sex år på sig att utse en efterträdare. Formellt kommer det att hållas ett demokratiskt val, i praktiken är det otänkbart att någon annan person än den som Putin utser blir hans efterträdare. Om han vill ändra på ryska grundlagen för att kunna låta sig återväljas en femte gång är det knappast ett problem – men Krysjtanovskaja håller det för troligt att Putin verkligen avgår om sex år.
– Putin gillar att göra saker och ting enligt lagen formellt. Dessutom finns det andra faktorer som talar för att han avgår, som mänsklig trötthet. Jag tror inte att han vill gå till historien som en diktator av östligt slag som sitter kvar på livstid. Nu ser han det som sin uppgift att göra överlämnandet av makten så smidigt och smärtfritt som möjligt.
Många beroende av Putin
Samtidigt finns det krafter som gör allt för att Putin ska sitta kvar, eftersom deras egen position är bunden till honom. Krysjtanovskaja tror att en kompromisslösning för dem kan bli att Putin bara delvis lämnar makten.
– Jag tror inte att Putin kommer att lita på sin efterträdare på samma sätt som Jeltsin litade på honom. Han kommer troligen att hålla kvar en del av makten då han avgår. De kan till exempel grunda ett nytt säkerhetsråd eller motsvarande och flytta över en del av presidentens fullmakter på rådet. Exakt vilken ny institution de skulle grunda är oklart, men det skulle handla om något som förenar siloviki (hökarna).
Medan Putin firar sin seger pågår fullt gräl inom den ryska oppositionen. Konflikten handlar om huruvida det var rätt av Ksenija Sobtjak och Grigorij Javlinskij att ställa upp i presidentvalet. Oppositionens mest populära ledare Aleksej Navalnyj kallade i direktsändning Sobtjak en hycklare.
– Det du gör är motbjudande. Du är ett instrument för Putin. Putin vill att de mest impopulära bland oss i oppositionen skulle delta i valet – du och Javlinskij – och han lyckades, sade Navalnyj till Sobtjak då han tog emot henne på sin stab.
Debatten ägde rum i Navalnyjs tv-studio som sände direkt på nätet. Sobtjak, som blev fjärde i valet med 1,67 procent av rösterna föreslog att Navalnyj och hon ska börja samarbeta inom ett gemensamt parti. Navalnyj svarade kategoriskt nej.
– Du och jag är inte på samma sida. Vi har inte samma mål, sade han.
– Om oppositionen aldrig samarbetar kommer vi aldrig att kunna ta makten, svarade Sobtjak.
Inför valet sade Navalnyj, oppositionsledaren med den starkaste gräsrotsorganisationen, att han ”kanske” tänker kalla ut sina supportrar på gatan för att protestera mot valfusket. I går meddelade han ingenting om demonstrationer. Däremot twittrar han ut en rad bittra anklagelser mot alla som ansåg att det var någon idé att delta i valet – som Navalnyj själv ville delta i men utestängdes ifrån.
Kommer det att bli demonstrationer? Olga Krysjtanovskaja tror det.
– Det finns väldigt många missnöjda, de har inte försvunnit någonstans. Många är fattiga, har blivit illa behandlade av myndigheterna. Det finns stor potential för protester. Just nu har makten ett visst övertag, man är fortfarande inne i en positiv våg efter valsegern. Men när den är över kommer oppositionen att lyfta huvudet igen.
Avgörande, enligt Krysjtanovskaja, är dock inte protesterna i sig utan om de uppstår samtidigt med en viss situation i Kreml.
Putin som lame duck
– Om vi samtidigt har demonstrationer och en situation där Putin betraktas som en lame duck och eliterna inom Kreml har börjat fundera på vem han ska bytas ut till – då kan det bli allvarliga följder.
Det största enskilda problemet för Putin under de närmaste åren är ekonomin. Han sade själv att hans viktigaste uppgift som återvald president är att få till stånd ekonomisk tillväxt.
Under de första tretton åren av Putins presidentperiod fick många ryssar det bättre tack vare de höga oljepriserna. Sedan 2014 är den ryska ekonomin i kris, oljepriserna förblir låga och levnadsstandarden har sjunkit. Samtidigt har annekteringen av Krim och kriget i Syrien fått Putin att framstå som en stark utrikespolitisk ledare.
I dag talar dock flera ryska experter om att Ryssland befinner sig i en period av stagnation. Många jämför
med åren under Brezjnev på 1960–1970-talet, en period som kallas zastoj eller stagnation.
Under de närmaste åren är Putin pressad att än en gång höja levnadsstandarden. Eller också måste han hitta på något annat. Putin är känd för att improvisera och bedriva taktikspel – några långsiktiga strategier verkar han inte ha, förutom att hålla sig kvar vid makten.