Näringslivet underkänner EU-skatt på digital business
EU-kommissionen vill införa en skatt på digitala bolagsjättar, men förnekar att syftet är att komma åt Facebook och Google. Förslaget möter kritik från såväl näringsliv som folkrörelser och europeiska regeringschefer.
EU-kommissionen vill beskatta storbolag som bedriver digital affärsverksamhet hårdare. Kommissionen föreslår på kort sikt en omsättningsskatt på 3 procent på digital aktivitet där användarna spelar en stor roll i att skapa tjänstens värde. Detta är tänkt att bli verklighet redan i år och generera EU-länderna 5 miljarder euro extra i skatteintäkter.
Den här skatten ska bara gälla bolag som omsätter minst 750 miljoner euro globalt och minst 50 miljoner inom EU, för att inte drabba små och medelstora företag.
Detta har allmänt uppfattats som Europas försök att komma åt digitala jättar, främst amerikanska multibolag som Facebook, Google eller Amazon, vilket skattekommissionären Pierre Moscovici uttryckligen bestred då han presenterade förslaget i Bryssel i går:
– Skatten är inte riktad mot något givet bolag. Den kommer att drabba europeiska, amerikanska och asiatiska bolag. Det här är varken respons på eller hämnd för någonting annat, sade han, utan att spekulera i vilka motdrag USA eller Kina kommer att leverera.
De amerikanska jättarna betalar mindre skatt än andra bolag i EU eftersom de har mindre fysisk närvaro här. Rent generellt gäller att bolag som lever på digitala tjänster i snitt betalar 9,5 procent i skatt jämfört med drygt 23 procent för bolag i traditionella branscher, enligt kom- missionen. Detta bestrids av tankesmedjan Ecipes studie som hävdar att digitala bolag i snitt skattar 27– 29 procent.
En grundläggande princip är att bolag ska beskattas där de gör vinst, men näringslivet påpekar att det är svårt att identifiera exakt var mervärdet uppstår. EU-kommissionen anser ändå att dagens skatteförfarande med rötter i industrialisering- ens tidevarv har sprungits om av digitaliseringen.
Skatt på ”gratistjänster”
Därför vill EU reformera beskattningen på längre sikt så att skatten tas ut på vinster från digital verksamhet även i länder där bolaget inte har fysisk närvaro. Detta ska gälla bolag som antingen omsätter minst 7 miljoner euro i ett EU-land eller har minst 100 000 användare i ett EUland under ett år eller skapar minst 3 000 företagskontakter för digitala tjänster mellan företag och användare under ett år.
– Då ska skatten kunna tas ut där användarna befinner sig, säger Moscovici.
Flera digitala jättars affärsverksamhet bygger på att erbjuda vad användaren upplever som gratistjäns- ter fastän hen betalar med att ge bort information om sig själv. Om bolagen då betalar skatt bara enligt fysisk närvaro snuvas andra länder på konfekten, och det är fel, resonerar kommissionen.
Så långt håller många med, men färre anser att kommissionens verktyg är det rätta. Det råder heller ingen enighet mellan EU:s regeringschefer som ska diskutera frågan på ett toppmöte i dag. Finland, Sverige och flera andra mindre länder säger nej till EU-skatten i väntan på att OECD tar fram nya spelregler för beskattning av multinationella bolag.
– Jag frågar mig om det är bra att lansera en mekanism som framför allt leder till beskattning av amerikanska bolag då vi hotas av ett stålkrig, säger Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel till Le Monde.
Finlands Näringsliv EK säger att en skatt på omsättningen drabbar förlustbringande bolag och ökar skattebördan för europeiska bolag. EK varnar också för att Finland kommer att förlora i samfundsskatt medan större EU-länder gynnas.
Välgörenhetsorganisationen Oxfam välkomnar kommissionens långtidsmål, men kritiserar omsättningsskatten för att slå bara mot de digitala jättarna medan hela hopen andra stora bolag kan fortsätta att dränera ländernas skattekistor.