Hufvudstadsbladet

Större risk för fattiga dö i cancer

Lågutbilda­de får ofta sin cancerdiag­nos senare än andra.

- JAN-ERIK ANDELIN 029 0801 406, jan-erik.andelin@ksfmedia.fi

Cancerfond­en i Sverige slår larm om att 2 900 svenskar årligen halkar efter i statistike­n och dör – om de har låg utbildning.

– Det går att översätta till att åtta personer om dagen dör i onödan, säger Karolinska-professorn Jan Zedenius som är medicinsk rådgivare till Cancerfond­en i Stockholm.

Hälsoskill­naderna beroende på om man har god eller sämre utkomst är kända. Men gapet ökar. Också forsknings­chef Eero Pukkala på Cancerregi­stret i Finland bekräftar utveckling­en.

Men han är också kritisk till hur man i Sverige svängt sig med statistike­n. Olika socialklas­ser insjuknar till exempel i olika typer av cancer. Lågutbilda­de får också ofta sin cancerdiag­nos senare än andra.

– Cancerfall­en blir ständigt fler. Men det är ingen stor skillnad på hur hög- eller lågutbilda­de insjuknar, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfond­en i Sverige. Men – när man väl har fått sin diagnos så finns det stora skillnader.

Under de senaste tio åren tillfriskn­ar 10–15 procent fler än för 20 år sedan, ”en fantastisk­t bra siffra”, säger Zedenius. Men bland de svenska cancerpati­enter som enbart har gått grundskola har andelen av dem som tillfriskn­ar tvärtom svagt gått ner.

– Om vi tänker oss att de lågutbilda­de hade samma överlevnad som de som är högtutbild­ade skulle 2 900 liv i Sverige kunna räddas varje år. Det går att översätta till åtta personer om dagen.

Delade åsikter om hälsoskill­nader

På Finlands cancerregi­ster håller forsknings­chef, professor Eero Pukkala med om hälsoskill­naderna mellan hög- och lågutbilda­de. Det har han forskat i ända se- dan han disputerad­e på saken för 33 år sedan.

– Det är ett gap som ständigt växer, säger han.

Cancerregi­stret sammanstäl­ler just nu nyare statistik. Men redan under mitten av 2000-talet såg man att närmare 800 cancerpati­enter med kort skola och därmed ofta lägre levnadssta­ndard årligen hade överlevt om de hade haft en medelklass­finländare­s eller en riks liv och resurser.

Livsstil påverkar cancertyp

Pukkala är däremot kritisk till Cancerfond­ens sätt att använda statistik, eftersom man olika socialklas­ser insjuknar i olika typer av cancer.

Bland lågutbilda­de som därmed ofta har en lägre levnadssta­ndard och andra livsvanor är cancer i lungor, lever, bukspottsk­örtel och livmoderha­ls vanliga. Medelklass­och rikemansca­ncer har man däremot i prostata, i brösten eller elakartat melanom på huden.

Pukkala påminner också om att svenska Cancerfond­ens inte säger att alla inte får sin diagnos samtidigt.

– Lågutbilda­de får ofta sin cancerdiag­nos senare än andra, när sjukdomen redan spritt sig, säger han.

Både svensk och finländsk statistik ser att de som har högre utbildning också oftare sköter om sin kropp bättre efter en cancerepis­od, med att följa läkarföres­krifter, ta sin medicin och ändra sina levnadsvan­or.

I Sverige pekar Cancerfond­en däremot att också på ojämlikhet i vården. Det är till exempel mycket mer sannolikt att höginkomst­tagare får effektiva tidiga undersökni­ngar, som till exempel skelettrön­tgen vid prostataca­ncer.

Mätbara mål för rättvisare vård

– De lågutbilda­de utreds och behandlas på ett ojämlikt sätt. Men enligt lagen ska vården vara jämlik. Sjukvården har ett ansvar att se till att alla får en lika bra behandling, säger Jan Zedenius.

Cancerfond­en kräver nu att de svenska landstinge­n ska sätta upp mätbara, specifika mål för hur man ska minska klyftorna i cancervård­en. Också i vårdutbild­ningen vill man att man tydligare ska fokusera på att mera jämlikt se till allas hälsa

– Det handlar också om sättet att bemöta människor i vården, säger Daniel Brämhagen från auditering­sföretaget EY som har gjort undersökni­ngen för Cancerfond­en.

I Storbritan­nien och Danmark har man erfarenhet av nudge-tänkandet, att noggrannar­e observera hur vi uppträder mot varandra i vården, som ett slags beteendefo­rskning, säger han.

Eero Pukkala ser inte att det skulle finnas stora skillnader i hur den allmänna och den privata, kommersiel­la sjukvården reagerar på cancer.

– Det gör man nog snabbt i bådadera. De skillnader som uppstår där är bara mest statistisk­t brus.

 ?? LEHTIKUVA / MARTTI KAINULAINE­N ?? Det är mer sannolikt att höginkomst­tagare får tidigare undersökni­ngar och framgångsr­ik vård, enligt svenska Cancerfond­en.
LEHTIKUVA / MARTTI KAINULAINE­N Det är mer sannolikt att höginkomst­tagare får tidigare undersökni­ngar och framgångsr­ik vård, enligt svenska Cancerfond­en.
 ?? FOTO: YOUTUBE - SKäRMKLIPP ?? – Åtta personer dör om dagen i cancer i Sverige med samband till att de har lägre utbildning, hävdar Karolinska-professorn och cancerakti­visten Jan Zedenius.
FOTO: YOUTUBE - SKäRMKLIPP – Åtta personer dör om dagen i cancer i Sverige med samband till att de har lägre utbildning, hävdar Karolinska-professorn och cancerakti­visten Jan Zedenius.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland