Siffrorna talar r för städerna
Det var upproriska stämningar som intog scenen på Helsingfors stadshus i går. Den urbana utvecklingen har försummats och nu är det dags att vända trenden, löd det unisona kravet.
Det är inte städerna mot landsbygden, men inse nu att städer som mår bra är viktiga också kså för landsbygden, säger Helsingfors ngfors borgmästare Jan Vapaavuori avuori (Saml). Nu stärks hans budskap dskap av en lång rad stadsforskare. e. Enligt Vapaavuori bidrar forskarkarna med ”relevant information”.
Den enspråkigt finska fasaden och tankesmedjan MDI:s storvulna videoklipp utgjorde upptakten till ett symposium som samlade hundratals urbana beslutsfattare och forskare från Finlands största städer. Endast rökbomberna saknades. För manuset och regin stod Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori (Saml). Han tog ansats i Aristoteles filosofi i sitt tal.
– Folk flyttar till städerna för att leva ett gott liv. Om 30 år kommer två tredjedelar av världens befolkning att bo i städer. Finland utgör inget undantag. Vi måste satsa på en statlig politik som står i samklang med denna utvecklingstrend, sade Vapaavuori.
En av grundstenarna i symposiets upplägg var rapporten Städernas epok som bygger på 28 forskares fristående analyser av urbaniseringens framfart.
Saimenvikaren stal showen
– Forskningen kring urbaniseringen i Finland har försummats de senaste 50 åren. Det senaste regeringsprogrammet nämner saimenvikaren, men inte städerna med ett endaste ord. Det är ju helt absurt, sade professor Mari Vaattovaara vid Helsingfors universitet. Vilka är då de urbana problem som kräver statsmaktens uppmärksamhet? – De sociala problemen koncentreras till stora städer, vilket påskyndar den sociala segregationen som i sin tur kan underblåsa konflikter. Vi måste föra en diskussion om dessa hotbilder och de krav som ställs på städernas förvaltning, sade Mari Vaattovaara.
Den demografiska utvecklingen och den etniska mosaiken väckte också huvudbry.
– Omkring 40 procent av Finlands befolkningstillväxt äger rum i Helsingfors. Hur ska den här tillväxten beaktas i bostadsproduktionen och utbildningen? Och hur tryggar vi integrationen av invandrarna som står för en stor del av befolkningsökningen, frågade Vaattovaara.
En subtil irritation över reger- ingens landskaps- och vårdreform hängde i luften.
– Det är viktigt att slå vakt om städernas självbestämmande. Staten ska inte begränsa den urbana utvecklingen, sade forskningschef Jaana Airaksinen på Kommunförbundet.
Hon fick medhåll av Vapaavuori som till regeringens stora förtret har kritiserat landskapsreformen i olika sammanhang.
– Landskaps- och vårdreformen splittrar administrationen på ett sätt som försvårar hållbara helhetslösningar i till exempel integrationen av invandrare och flyktingar, sade han.
Agrara glansbilder
❞ Vi är präglade av en seglivad vanföreställning att Finland är ett agrart land och att urbaniseringen är något smutsigt och syndigt. Vi kan inte nonchalera den demografiska utvecklingen. Timo Aro Tankesmedjan MDI
Många av symposiets deltagare uttryckte sin oro över den politiska polariseringen som omger debatten om städerna.
– Vi är präglade av en seglivad vanföreställning att Finland är ett agrart land och att urbaniseringen är något smutsigt och syndigt. Vi kan inte nonchalera den demografiska utvecklingen. I dag bor över hälften av landets befolkning i städer, sade stadsforskaren Timo Aro på tankesmedjan MDI.
Enligt Aro är det enda sättet att bryta polariseringen att främja en öppen dialog om urbaniseringen och städernas mervärde för den ekonomiska och sociala utvecklingen.
– Att tala för städernas utveckling betyder inte att man motsätter sig landsbygden. Finland mår inte bättre av att metropolområdet mår sämre, sade Vapaavuori.