Forskare tror inte på massflykt från Facebook
Däremot kan skärpta regler för datainsamling göra teknologibolagen mindre lönsamma
Den senaste skandalen kring Facebook leder sannolikt till skärpta regler för datainsamling, men knappast någon massflykt från Facebook. Det tror Salla-Maaria Laaksonen som forskar i nätoffentlighet.
– Facebook har blivit så viktigt för vårt sätt att kommunicera och vi har så mycket socialt kapital fast i systemet. Att lämna Facebook skulle kräva en total omorganisering av livet, säger hon.
Etla-forskaren Timo Seppälä som befinner sig i Kalifornien, säger att diskussionerna där i stor utsträckning handlar om att teknologibolagens blomstringstid börjar vara över. Enligt Seppälä handlar den stora frågan inte enbart om teknologibolagen, utan om hur vi ska kunna lita på internet över huvud taget.
Uppståndelsen har varit stor efter avslöjandena om att kampanjbyrån Cambridge Analytica utnyttjat över 50 miljoner amerikanska väljares Facebookinformation i Donald Trumps valkampanj. De senaste dagarna har många med hjälp av hashtaggen #deletefacebook uttryckt sin ilska på – just det – sociala medier.
Men någon massflykt från Facebook tror forskardoktor SallaMaaria Laaksonen inte på. Hon forskar i nätoffentlighet vid Konsumentforskningscentret vid Helsingfors universitet.
– Säkert blir människor mera aktsamma till exempel när det gäller vilka spel och tester de deltar i på Facebook, vilket är bra. Men människors beteende är svårt att ändra. Facebook har blivit så viktigt för vårt sätt att kommunicera och vi har så mycket socialt kapital fast i systemet. Att lämna Facebook skulle kräva en total omorganisering av livet.
Laaksonen räknar däremot med att den senaste skandalen kommer att väcka politiker och lagstiftare, vilket leder till ökad reglering och begränsningar i möjligheterna att samla in information om användarnas privatliv.
Det är de här utsikterna som gjort aktiemarknaden nervös ef- tersom datainsamling är Facebooks hela affärsidé. Hittills har den varit mycket lönsam, men den gångna veckan har bolagets aktiekurs rasat och dragit med sig också andra teknologibolag.
Kritik i flera år
Laaksonen påminner om att kritiken mot Facebook och andra teknologibolag ingalunda är ny, den har funnits i många år, bland annat från före detta anställda. Kritiken har gällt bland annat det som Cambridge Analytica-skandalen handlar om, nämligen vilken information utomstående appar kan plocka åt sig från Facebook (se faktatext). Det har uppstått begrepp som övervakningskapitalism (surveillance capitalism), vilket syftar på affärsverksamhet som går ut på att tjäna pengar på att hålla koll på nätanvändares privatliv.
– Vi som har följt branschen har sett kritiken länge. Men det krävdes tydligen en skandal av den här omfattningen för att orsaka en större kritikstorm.
Att varningarna inte tidigare fått något större genomslag kan enligt Laaksonen hänga samman med den stjärnstatus som Mark
Zuckerberg och de andra teknologibolagens förgrundsfigurer har haft. Till exempel tilldelades Zuckerberg titeln Person of the year 2010 i tidskriften Time. Det har rått en teknologifeber som gjort att varningarna klingat för döva öron. Samtidigt har utvecklingen gått så snabbt att lagstiftningen inte har hunnit med – och kommer enligt Laaksonen inte att göra det framöver heller.
– Vi får se hur det går när det gäller artificiell intelligens, om varningarna där går hem eller om det måste hända någonting allvarligt först.
Laaksonen påminner om att det finns andra verktyg än Facebooks – själv använder hon till exempel meddelandeappen Signal som bygger på öppen källkod och som inte samlar information om användarna. Nackdelen är förstås att så få använder den.
Även om Cambridge Analytica-skandalen är Facebooks största kris hittills har kritiken mot de kaliforniska teknologijättarna – inlusive Ap-ple, Google (Alphabet) och Amazon – varit skarp också tidigare. Kritiken gäller flera områden.
●●Tekniken anses vara beroendeframkallande, leder till sömnproblem och gör oss fysiskt inaktiva.
Forskare har pekat på samband mellan sociala medier och psykisk ohälsa. Till och med Apples vd Tim Cook varnade i januari för att använda teknologi för mycket. I en The Guardian-intervju sade han att barn inte ska vara aktiva på sociala medier.
●●De sociala plattformarna tar inte tillräckligt ansvar för det innehåll de sprider.
De fungerar som megafoner för hot och hat, rasism, desinformation och olika slag av påverkanskampanjer. I Sverige har medier de senaste veckorna uppmärksammat hur Youtube (med samma ägare som Google) tillåtit konspirationsteorier kring judendomen, och förra veckan uppmanade EU:s kommissionär för inre säkerhet Julian King nättjänsterna att rensa bort hatpropaganda.
●●Flera europeiska länder har fört skattetvister med teknologijättarna som med hjälp av kreativa upplägg kommit undan med minimala skatter.
2016 beslöt EU-kommissionen att Apple måste betala tillbaka de skattefördelar bolaget åtnjutit på Irland, totalt uppemot 13 miljarder euro. EU-kommissionen försöker nu dra åt snaran med ett förslag som innebär att teknologibolagen ska börja betala skatt där de har sin försäljning och inte där de har sin juridiska hemvist.
Slutet på teknologiboomen?
Frågan om ett ”techlash”, ett bakslag för teknologibranschen, har diskuterats redan före Cambridge Analytica-skandalen. Tidskriften The Economists chefredaktör Daniel Franklin förutspådde vid årsskiftet att 2018 blir året när teknologibranschen börjar backa. Frågan diskuterades flitigt också i mitten på mars vid musik- och teknologifestivalen South by south west i Austin, som är ett jätteevenemang för teknikfantaster.
Timo Seppälä forskar i teknologibolag och deras roll i samhället. Seppälä som till vardags är verksam vid Aalto-universitetet och näringslivets forskningscentral Etla, befinner sig just nu i händelsernas centrum, Kalifornien. Han säger att diskussionerna där de senaste dagarna i stor utsträckning handlat om att blomstringstiden för Facebook och andra teknologibolag börjar vara över.
– Här anser många att nedgången för teknologibolagen nu har börjat, säger han.
HBL:s samtal med Seppälä i Kalifornien sker via Facebookägda WhatsApp, vilket är betecknande för teknologibolagens genomslag i vår vardag. Ljudkvaliteten är perfekt och samtalet är gratis.
Just gratistjänster är ett ämne som väcker frågor hos Seppälä. Hur kommer den senaste skandalen kring Facebook att påverka vår inställning till allt som är gratis på nätet? I tio år har vi vant oss vid gratistjänster och ser dem som självklara, men enligt Seppälä borde vi i högre grad ifrågasätta varför någonting är gratis.
– Vi borde inse att allt kostar, att företagen ska ha pengar på något sätt. Betalar man inte med pengar så betalar man med information om sitt privatliv.
Den stora frågan handlar enligt Seppälä inte enbart om en handfull teknologibolag, utan om huruvida vi över huvud taget kan lita på själva internet.
– Vad borde vi göra för att internet ska bli en trygg och säker miljö att verka i? Borde vi bygga ett helt nytt internet och se till att det blir pålitligt, frågar sig Seppälä.
Vi får se hur det går när det gäller artificiell intelligens, om varningarna där går hem eller om det måste hända någonting allvarligt först. Salla-Maaria Laaksonen