Skärpning, Finland!
Finlands translag är inte förenlig med de mänskliga rättigheterna. Det säger Amnestys Internationals generalsekreterare Salil Shetty, som är på besök i Helsingfors. Med delvis samma argument försvarar han Amnestys policy att sexköp inte ska vara kriminell
Amnesty Internationals generalsekreterare Salil Shetty tecknar bilden av en värld där mycket är på tok. Inte sen andra världskriget har så många varit så utsatta. Också Finland måste skärpa sig: vår nuvarande translag är inte förenlig med de mänskliga rättigheterna och flyktingpolitiken tär på vår trovärdighet i människorättsfrågor.
Salil Shetty har verkat som generalsekreterare för Amnesty International sedan 2010. Ur människorättssynpunkt har det varit en dyster period: Syrien, Jemen, Burma och många andra länder omnämns i bekymrade ordalag då HBL träffar honom för en intervju under hans besök i Helsingfors. Också Finland har all anledning att ta sig i kragen, menar han. Amnesty har länge förordat att den finländska lagstiftningens krav på sterilisering i samband med könskorrigeringar slopas.
– Translagen är föråldrad och respekterar inte transpersoners mänskliga rättigheter, säger Shetty som strax innan intervjun träffat statssekreterare Paula Lehtomäki tillsammans med transaktivisten Sakris Kupila.
Också beträffande flyktingmottagningen menar han att Finland – och många andra västländer – agerat ansvarslöst.
– Av den här anledningen har västs trovärdighet i människorättsfrågor minskat.
Ekonomiska rättigheter
När Salil Shetty försöker ge en överblick av människorättsläget i världen blir jämförelsepunkten andra världskriget. Inte sedan dess har kränkningarna av människovärdet varit så omfattande, och inte sedan dess har så många människor varit på flykt.
Ändå präglades Shettys allra första år i ledningen för Amnesty av ett visst hopp. Till en början såg den arabiska våren 2011 ut att störta gamla diktatorer och öppna dörren för humanitära landvinningar. Backlashen mot det som började med fredliga demonstrationer blev, som känt, total.
Parallellt har människorättsläget försämrats också i många länder av demokratisk eller halvdemokratisk karaktär: Ungern, Filippinerna, Polen, Turkiet, Indien, USA... Om vi analyserar läget i världen på ett djupare plan, säger Shetty, verkar det som om våra existerande politiska och ekonomiska modeller inte fungerar.
– Valdemokrati och fri marknad har inte lett till en inkluderande utveckling, utan ojämlikheten har ökat och stora delar av samhället känner att det inte har någon röst.
Ur Amnestys synvinkel är detta inget mindre än en ny världsordning.
– De illiberala ledarna har den allmänna opinionen bakom sig. Det är en utpräglad politisk strategi att polarisera samhället och göra vissa människor till syndabockar för att upprätthålla sin egen supportbas.
– Att söndra och härska är visserligen
Valdemokrati och fri marknad har inte lett till en inkluderande utveckling, utan ojämlikheten har ökat och stora delar av samhället känner att det inte har någon röst. Salil Shetty
en gammal metod, som fungerade också på kolonialismens tid. Det nya är hur metoden slår igenom också i västvärlden, där det blivit mycket lättare sprida hat än att tala om mänskliga rättigheter eller jämlikhet.
– Därför måste vi börja titta mer på socioekonomiska rättigheter och inte bara på politiska, vilket människorättsrörelsen gjort traditionellt. Att förneka någon rättigheter kan alltså också handla om rätten till utbildning, hälsa eller försörjning. Finns det en risk att Amnesty börjar betraktas som en vänsterröst om ni betonar de ekonomiska rättigheterna mer? – Nja, vi har alltid blivit pådyvlade olika etiketter. I Venezuela säger regeringen att vi är en högerkonspiration, liksom också på Kuba. Vi oroar oss inte alltför mycket för det. Men jag tror att också högerliberaler kan vara tillfreds med att vi inkluderar ekonomiska rättigheter i de mänskliga rättigheterna. Då jag talar med näringslivsledare på World Economic Forum i Davos säger jag att det på sikt inte kommer att finnas några förutsättningar för deras verksamhet om det inte finns rättsstatsprinciper och att dagens utveckling inte kan vara bra för företag heller, generellt.
Sexköp och prostitution
Amnesty International fick Nobels fredspris 1977 och har länge betraktats som en organisation med hög trovärdighet. För ett par år sedan fick AI:s goda renommé emellertid en törn, i synnerhet i Norden. Anledningen var att man antog en policy om sexarbetares mänskliga rättigheter. Policyn tar tydligt avstånd från människohandel, men vill i övrigt avkriminalisera sexhandel mellan samtyckande vuxna individer.
Enligt Amnestys syn på saken, handlar det om att erkänna att sexarbetare har mänskliga rättigheter, bland annat i form av eget aktörskap och rätt till den egna kroppen. Man tänker sig också att policyn ska minska stigmat kring prostitution och att en tillåtande syn minskar de negativa konsekvenserna som en kriminalisering för med sig.
– Där det finns en kriminalisering ser du att polisen och andra myndigheter ofta utnyttjar sexarbetarna. För mig var två nyckelfaktorer viktiga. För det första sexarbetares levda erfarenheter, i synnerhet i fat- tiga utvecklingsländer. Sexarbetare är själva delade i den här frågan, men om vi lyssnar på dem i botten av pyramiden är deras röst ganska tydlig. Den andra nyckelfaktorn var att vi måste jobba enligt internationell människorättslagstiftning.
Shetty betonar emellertid att det är frågan om en policy och inte en kampanj, som Amnesty aktivt driver. Därför är det svårt att utvärdera den.
– Nya Zeeland är det enda landet i världen som ligger nära vår policy, men där finns inga tecken på att dekriminaliseringen till exempel skulle ha ökat trafficking. Amnesty Finland och Amnesty Sverige opponerade sig mot policyn då det begav sig. Menar du att vi i Skandinavien inte sett vilka villkor som råder i det globala syd? – Jag förstår att det finns ett dilemma – ingen vill ju att människor ska vara involverade i sexarbete, som i regel drivs av negativa faktorer, som fattigdom. Men vår policy är extremt tydlig med att regeringar måste försöka erbjuda alternativ, i synnerhet för fattiga kvinnor. Jag tror att åtminstone en del av kritikerna inte läste policyn, säger Shetty och tillägger att trafficking, barnprostitution och våld måste bekämpas. I Sverige har man en lag som förbjuder uttryckligen sexköp. Varför skulle en liknande lag i Finland vara dålig? – Vår syn är att det alltid är tre parter involverade. Köparen, säljaren och en tredje part som, till exempel kan vara en hyresvärd. Våra undersökningar världen över tyder på att det är meningslöst att dekriminalisera bara en part. De negativa konsekvenserna blir ungefär desamma.
Framtiden
I juli lämnar Salil Shetty ledningen för AI. Själv ska han återvända till sin hemstad Bangalore i Indien, och han konstaterar att utmaningarna för hans efterträdare är deprimerande många. Förutom de direkta kränkningarna av människovärdet är de institutioner som kunde sätta stopp för dem ofta handlingsförlamade. FN:s säkerhetsråd – ”det enda FN-organet med tänder” – är vingklippt av stormakternas vetorätt. På samma sätt förhåller det sig med EU.
– Ungern gör våld mot alla EU:s principer, värden och lagar – utan konsekvenser. Också det globala ledarskapet sviktar: Trump, Xi, Modi, Erdogan – inte undra på att världen ser ut som den gör när det inte finns något etiskt ledarskap på den högsta nivån. Vi befinner oss vid en kritisk punkt i historien.
– Å andra sidan: ju mer repressiva regimer vi har desto mer motstånd. Då jag nyligen var i USA protesterade skolbarn mot vapenlagarna utanför Capitolium – och vapenlobbyn är skakad för allra första gången. I Afrika har många gamla ledare fallit det senaste året efter vanliga människors fredliga protester. Det finns alltid hopp.