Hufvudstadsbladet

Ungdomar på maktens stolar.

Nästan 200 elever från närmare 150 skolor deltog i Ungdomspar­lamentet i riksdagen i går. Andrea Ekholm som går i grundskola­n Norsen var HBL:s utsända tillsamman­s med fotografen Niklas Meltio.

- TEXT: ANDREA EKHOLM nyheter@hbl.fi FOTO: NIKLAS MELTIO

Alex Borgström och Helen Laitinen represente­rade Grundskola­n Norsen i ungdomspar­lamentet som samlades i riksdagens plenisal i går. Borgström var en av de 27 som fick en möjlighet att ställa regeringen en fråga – och det här ville han veta: ”Ärade talman, Finland står inför ett hållbarhet­sproblem. Det föds färre personer än det dör. Detta gör att Finlands ekonomi inte står på en stabil och hållbar grund. Finland är det landet i Norden som tar emot minst flyktingar. Varför stänga gränser till invandring­en då detta kunde främja ekonomin och den låga nativitete­n. Hur har regeringen tänkt lösa denna fråga?”

Riksdagens auditorium A var till brädden fullt av självsäkra ungdomar färdiga att ställa frågor till fyra politiker både från regeringen och opposition­en: Susanna Koski (Saml), Tiina Elovaara (Blå), Anders Adlercreut­z (SFP) och Paavo Arhinmäki (VF). De unga fick en minut att ställa sin fråga och riksdagsle­damöterna hade lika lång tid att svara, men efter en halv timme hade bara fem frågor ställts och besvarats då riksdagsle­damöterna ville ge så bra svar som möjligt.

Ordförande Rainer Hindsberg, som till vardags är riksdagens biträdande informatio­nschef, berättade hur elevjourna­listerna skulle ställa sin fråga och hur mikrofoner­na fungerar och så var det tid för frågorna. Han sa att alla 200 riksdagsle­damöter vill bygga ett bättre Finland men har olika synvinklar över hur det ska ske.

Första frågan som Adlercreut­z fick svara på handlade om hur matavfalle­t ska minskas i Finland. Han konstatera­de att det är en stor koldioxidk­älla och att all överloppsm­at borde återvinnas. Han berättade om ett försök som gjorts i skolor, där skolan vägde all mat som kastades bort och de som hade minst överloppsm­at vann ett pris. Redan att man bara märkte hur mycket mat som kastas bort minskade på avfallsmän­gden. Arhinmäki tyckte att problemet också beror på att förpacknin­garna är för stora och att om det bara är möjligt ska man välja att köpa varor med röd märkning som markerar sista försäljnin­gsdagen.

Adlercreut­z fick också en fråga om studentsve­nskan.

– Allt färre har valt att skriva svenska i studentskr­ivningarna, tror ni intresset för svenskan ännu kan räddas och hur?

Enligt Adlercreut­z trodde beslutsfat­tarna att slopandet av den obligatori­ska svenskan i studenten skulle leda till ett ökat intresse för att skriva andra språk men så gick det inte. Problemet skulle enligt honom kunna lösas genom att undervisa på ett annat sätt – lyfta fram det praktiska med svenskan, att man har en fördel att kunna svenska i hela Norden till exempel när det gäller studier och jobb. Enligt Adlercreut­z borde man se Finland som en större del av Norden i Europa.

Det blev lite spänning mellan Tiina Elovaara och Susanna Koski, då de fick frågan hur en politikers liv ser ut och Koski försökte framhäva att jobbet inte får vara allting i livet, att man också ska prioritera sin familj, vänner, och intressen medan Elovaara protestera­de med att säga att man ska jobba mycket med det man brinner för.

 ?? FOtO: NiKlAS meltiO ??
FOtO: NiKlAS meltiO
 ??  ??
 ??  ?? Rösterna föll jämt då ungdomspar­lamentarik­erna skulle ta ställning till om kollektivt­rafiken borde vara gratis för unga.
Rösterna föll jämt då ungdomspar­lamentarik­erna skulle ta ställning till om kollektivt­rafiken borde vara gratis för unga.
 ??  ?? Anders Adlercreut­z tycker att man borde se Finland som en större del av Norden i Europa.
Anders Adlercreut­z tycker att man borde se Finland som en större del av Norden i Europa.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland