”Det går bättre för Helsingfors än många tror”
Var hör vi hemma när allting rör på sig? Det frågar sig författaren och stadskonsulten Charles Landry som föreläser i Helsingfors i dag.
– Att skapa en stad är ett kulturellt projekt. Man måste förstå rädslorna hos de som bor i staden, men också osäkerheten hos dem som flyttar in, säger Charles Landry.
Landry är stadskonsult och författare sedan 40 år, och har länge samarbetat med Helsingfors stad. I dag besöker han Helsingfors för att tala på branschmötet Nordic urban laboratory som ordnas på Hanaholmen.
Landry är känd som mannen som skapade det kreativa stadsindexet. På senare år har han fokuserat mera på hur staden kan ta människor i beaktande och uttrycka det han kalllar för sina sanna jag.
– Människor som är sina sanna jag är också sannolikt mera öppna. Då är de troligen mera sociala och mindre benägna till stambeteende.
Vi lever i en tid när världen förändras allt snabbare och en del människor blir överväldigade av all förändring. De tenderar att dra sig tillbaka till det som är bekant. Om människor i stället kunde vara mera öppna har de lättare att ta till sig mångfald i samhället.
Kulturell läskunnighet
Hur hänger det här då ihop med staden mera konkret? Landry gjorde för ungefär fyra år sedan en stor mätning av Helsingfors som en kreativ stad. Helsingfors placerade sig i toppen av alla de städer som tidigare mätts och rankats av Landry. Helsingfors klarade sig bra i kategorier som välbefinnande, utbildning och skicklig arbetskraft. Hans intryck är att det fortfarande går bra för Helsingfors.
– Det går bättre för Helsingfors än de flesta tror.
Han lyfter upp saker som tilliten mellan invånarna och myndigheterna, som är högre än i andra städer de tittat på. Samtidigt ser Landry byråkratin som en utmaning.
En annan utmaning som också lyftes fram för fyra år sedan är hur man ska ta till vara den potential som mångfalden är. Efter att Landrys undersökning gjordes har det kommit en större ström asylsökande till Finland och främlingsfientliga yttringar har blivit allt vanligare. Men det här är förstås inte ett unikt problem för Helsingfors. Det är här Landrys tankar om att skapa miljöer som möjliggör för människor att vara sitt sanna jag kommer in.
– Generellt blir det offentliga rummet allt viktigare. Det här är förstås svårt på en plats där det ibland är väldigt kallt.
Han lyfter fram att man i stadsplaneringen måste ha kulturell läskunnighet för att förstå invånarna.
– Det är en kliché att säga att mångfald är fantastiskt – ”låt oss alla vara olika”. Eller att påstå att alla som inte förstår mångfald är inne på fel spår. Man måste förstå båda sidorna.
Kallt och tråkigt
Landry verkar själv tycka att Helsingfors kan vara aningen tråkigt, men samtidigt menar han att det är en bra sak.
– Berlin är en av de mest populära städerna i Europa, men populariteten skapar massiva problem med gentrifiering. Samma sak är det med Amsterdam. Populariteten bland turister gör att staden inte hör till invånarna mera.
Han frågar sig om de här städerna är på topp för att de verkar coola eller för att de gör något bra för världen, och lyfter fram Köpenhamn som verkar vara populär för att staden satsar på gröna värden. Överlag verkar städer som lyckas skapa någon form av balanserad jämlikhet klara sig bra.
– Om ojämlikheten är för stor uppstår det spänningar. En del säger kanske att de nordiska städerna är kalla och tråkiga, men om ni bara hade lite mera sol så skulle ni vara perfekta. Men kanske är det just på grund av att det är kallt som ni skapat den socialdemokratiska tilliten till varandra, säger Landry.