Marschen för skärpta vapenlagar kan bli startskott för ett nytt USA
I en stad som sett det mesta och där politiska manifestationer utspelar sig varje dag, kan dagens marsch i Washington trots allt bli någonting speciellt och spektakulärt.
Ur den blodiga paniken och det skräckfyllda kaoset i Marjory Stoneman Douglas High School för en dryg månad sedan, föddes en ny politisk rörelse som USA inte upplevt tidigare. En urkraft, som tog sin energi från rädsla, vrede och svek, planterade sig i de traumatiserade eleverna som kollektivt reste sig för att kräva ett slut på det våld som resten av samhället redan resignerat inför.
Rörelsen har redan haft en inverkan på det politiska livet i USA. I Florida, delstaten där den senaste massakern utspelade sig, har de folkvalda lagstiftarna höjt åldersgränsen för samtliga vapenköp från arton till tjugoett år. Vidare införde man en tre dagars vänteperiod för de flesta vapenköp.
Reformerna är blygsamma, men de infördes mot vapenlobbyn NRA:s vilja och utgör därför en symboliskt viktig seger för de elevaktivister som sedan blodbadet i Parkland outtröttligt fört en kamp för skärpta vapenlagar.
Den amerikanska kongressens åtgärder är ännu försiktigare. Man vill stärka bakgrundskontrollerna men utan att täppa till de viktigaste kryphålen. Mera pengar ska också styras till delstaterna för att förbättra säkerheten i skolorna, dock utan president Trumps önskan att beväpna lärare.
För det mesta är dessa åtgärder okontroversiella och accepterade av majoriteten av amerikanerna. Men eleverna från Parkland vill ha mera och det är därför de i dag kommer till den amerikanska huvudstaden för att göra sin röst hörd. Tillsammans med hundratusentals andra skolelever och övriga demonstranter kommer de att ställa sig på Pennsylvania Avenue, mitt emellan Vita huset och kongressen, för att kräva mer grundläggande reformer som till exempel totala förbud av vissa typer av vapen.
Det elevaktivisterna från Parkland åstadkommit redan nu är remarkabelt och beundransvärt ur ett demokratiskt perspektiv, vare sig man är för eller emot strängare vapenlagar, och det är inte konstigt att den ärevördiga politiska tidskriften Time placerade de ledande aktivisterna på sin första sida i det senaste numret av tidningen. Men det är nu det svåra arbetet börjar. Vill man få till stånd en mer genomgripande förändring när det gäller vapen i USA, måste marschen bli en spektakulär uppvisning av förändringskraft. Det måste bli en manifestation som övertygar politikerna runt om i landet att detta är en rörelse som kommer att använda sin makt att driva igenom förändringar i samhället. Det måste bli en styrkedemonstration som ger rörelsen energi för det oglamorösa politiska gräsrotsarbetet.
Under veckorna efter massakern har elevaktivisterna insett att politikerna inte böjer sig inför deras känslosamma och tårfyllda vädjanden. De har begripit att den största makten ligger i valsedeln och vallokalerna. Parklandeleverna tillhör den så kallade postmilleniumgenerationen, eller Generation Z, personer födda i slutet av 1990-talet. Ser man dem som en väljargrupp är det redan nu den största generationen i USA. Det är också en generation som till sin etnicitet och sina värderingar ligger längre bort från den vita medelåldersrepublikanen som motsätter sig skärpta vapenlagar än någon tidigare generation.
Postmilleniumgenerationen, och Parklandeleverna med den, har en ypperlig chans att forma framtidens USA till den skepnad de önskar, bland annat med en ny inställning till vapen, men det kräver en större aktivitet i val än vad unga väljare tidigare visat. Får aktivisterna som de vill, går startskottet för den nya aktivare eran i dag i den amerikanska huvudstaden.