Zuckerberg ber om ursäkt – till pappers
När Facebooks vd och styrelseordförande Mark Zuckerberg ber om ursäkt för att hans företag Facebook läckte ut personuppgifter om 50 miljoner av sina användare så gör han det paradoxalt nog i världens ledande papperstidningar.
”Vi har ett ansvar att skydda er information. Om vi inte kan göra det så förtjänar vi inte det”, skriver Mark Zuckerberg i den enkelt stiliserade annonsen, som gick i bland annat The Observer, The Sunday Times, Mail on Sunday i Storbritannien och New York Times, Washington Post och Wall Street Journal i USA.
Med andra ord, när det riktigt gäller väljer de sociala mediernas odiskutabla konung att framföra sin ursäkt i de konventionella, av många utdömda, medierna.
Men för att paradoxen skall bli fullständig så läste de flesta av världens människor om hans ursäkt som publicerades i pappersmedierna, inte i pappersmedierna utan i de sociala medierna.
– Rundgången är ett typiskt fenomen i dagens medievärld, säger Tom Moring, professor emeritus i kommunikation och journalistik vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
– Twitter är i dag politikernas favorit trots att de stora massorna inte följer Twitter. Det gör däremot journalisterna och de ser till att budskapet går direkt vidare i de andra medierna. Därför får Donald Trumps och de andra politikernas budskap en sådan genomslagskraft.
Moring tar Mark Zuckerbergs skapelse Facebook som ett exem- pel. I FB skapas det smågrupper. De når inte direkt ut till miljonpublikerna, men via de traditionella medierna gör de det.
– Om Zuckerberg hade skrivit sin ursäkt på Facebook så hade han i alla fall riskerat att journalisterna citerar honom som de tycker.
Det fungerar även i andra riktningen.
– Därför skriver till exempel Juha Sipilä gärna i sin blogg för då vet han att han inte blir tolkad.
Rundgången mellan de sociala och de traditionella medierna och det tryckta ordets fortsatt höga tro- värdighet kan med andra ord bli räddningen för de tidningar som så här långt har överlevt internets anstormning. Exempel på traditionella tidningar som klarar sig ur krisen är New York Times och Guardian vars räddning blivit trovärdig kvalitetsjournalistik och, i det senare fallet, läsarnas frivilliga donationer. De ses som en trygg motvikt till de sociala medierna vars trovärdighet får den ena törnen efter den andra.
– De tryckta medierna och de digitala i pdf-format (e-tidningen) har klarat sig över förväntan, säger Moring.