Frivilligarbetare vill ge sjuka livskvalitet

Finland har som mål att bli ett minnesvänligt land

En person med demensdiagnos kan ha medicineringen i skick, men inte tillräckligt med stöd och sällskap till vardags. Då kan frivilligarbetare komma in för att hålla uppe både humöret och hälsan.

Skådespelaren Lorenz Backman är en av dem som ömmar för personer som fått trubbel med att minnas. Därför satsar han en del av sin tid på att skapa meningsfull verksamhet för personer med demenssjukdomar.

Speciellt föreningar i tredje sektorn satsar på att utbilda frivilligarbetare.

– Det är förskräckligt om folk hamnar utanför samhället bara för att ingen hinner med dem, säger närvårdaren Marja Salisma.

I en rymlig lokal mitt emot Tölö bibliotek i Helsingfors pågår stolgymnastik. Lorenz Backman är fullt koncentrerad på att visa hur axlar ska rullas, armar flaxa och benmuskler spännas. På stolarna framför sig har han åtta personer – alla pensionärer med något slag av demenssjukdom eller neurologiska besvär.

– Gör vida, njutningsfulla cirklar med armarna. Tänk er att ni simmar fjärilsim i ett varmt turkost hav, målar Backman och ser hur alla tar ut rörelsen lite mer, lite kraftigare än nyss.

Backman är verksamhetsledare på frivilligbas i den ideella föreningen Pelasta muistisairas (ung. Rädda en person med demenssjukdom). I praktiken betyder det att han sedan ett år tillbaka ägnar onsdagarna åt umgänge med personer som kommer till rummen i Tölö.

Allt fler får minnesproblem

Schemat för dagen är bekant för alla som är på plats den här onsdagen i mars. Först, före gymnastiken, har man satt sig kring det stora vita bordet i salen som fungerar både som matsal och sällskapsrum. Diskussionen har bubblat i gång och Backman har ägnat sig åt var och en i lugn och ro. Hur ska alla fira påskhelgen? Kommer barnen på besök? Är memma gott? Hurdana påsktraditioner är folk vana vid?

Barnen kommer, barnen är bortresta. Memma är gott med socker och grädde, memma är äckligt.

Oberoende av vad var och en tycker har det hela sammanfattats med en nöjd suck: det är så härligt att äntligen ha någon att prata med när det är så ensamt hemma.

Allt fler finländare blir allt äld- re. Därför ökar också antalet personer som får problem med minnet eller bara med ensamhet. Någon riktigt exakt statistik över ökningen av demenssjukdomar finns inte att få i Finland för tillfället, men myndigheterna räknar med att antalet personer med diagnostiserad demenssjukdom flerdubblas under de följande trettio åren. Antagandet bygger på uträkningar som gjorts för övriga europeiska länder. Trenden är klar, men siffrorna beskriver inte enbart en ren ökning av fallen av demenssjukdomar utan också att man i dag har en mer utvecklad diagnostik än tidigare.

Samtidigt som de demenssjuka blir allt fler är den politiska viljan i Finland att så många som möjligt ska bo hemma så länge som möjligt. Här uppstår skarvar för föreningar och frivilliga som kan erbjuda meningsfull aktivitet åt äldre ensamma eller sjuka.

Personlig erfarenhet

Lorenz Backman kom in i föreningens verksamhet från början. Nu har föreningen ett år på nacken och onsdagsverksamheten har format sig till en fungerande helhet. Efter inledande samvaro har de som känt för motion dragit till gymnastiksalen för att sträcka, töja och böja medan gammal italiensk tango sjunger på i bakgrunden.

– Hur många gånger ska man upprepa den här rörelsen, frågar någon och Backman svarar att det gäller att känna efter vad som är bra. De här rörelserna har Backman fått av en sjukgymnast, men den som får ont av en rörelse ska inte göra den.

Rörelserna är gamla och bekanta för en del, andra får svårt med koordinationen. Det hör till symtomen