Av­tals­rö­rel­sen löp­te bätt­re än vän­tat

För­bunds­för­hand­ling­ar­na gav ing­en strejk­vin­ter, men det finns ele­ment i av­tals­rö­rel­sen som nog åter­kom­mer se­na­re.

Hufvudstadsbladet - - Ledare | Nyheter -

john-erik.jan­sen@ksf­me­dia.fi

JOHN-ERIK JANSéN

Av­tals­rö­rel­sen som in­led­des i hös­tas bör­jar va­ra nä­ra slu­tet. Till de se­nas­te bran­scher­na som nåd­de av­tal hör­de bank- och fi­nans­sek­torn och sjö­far­ten, där skepps­be­fäls­för­bun­det ho­ta­de med en strejk som skul­le ha stop­pat sjö­far­ten un­der fin­ländsk flagg.

Bygg­nads­bran­schen och el­bran­schen för­hand­lar fort­fa­ran­de, och ock­så in­om de­lar av luft­farts­bran­schen är av­talslä­get öp­pet. Byggsek­torns för­hand­ling­ar kom­pli­ce­ras av att bran­schens långa hög­kon­junk­tur bör­jar pla­na ut.

Fi­nans­bran­schens för­hand­ling­ar in­ne­höll ele­ment som kom­mer att åter­kom­ma på ett bre­da­re plan i kom­man­de av­tals­för­hand­ling­ar. Tvis­ten gäll­de vec­ko­sluts­ar­be­tet, ar­bets­gi­var­na vil­le pla­ce­ra lör­dag­s­och sön­dags­jobb i det nor­ma­la ar­bets­tids­sche­mat, fac­ken vil­le att vec­ko­slut­s­job­bet all­tid ska va­ra fri­vil­ligt.

Kom­pro­mis­sen blev att vec­ko­sluts­ar­be­tet i förs­ta hand ska byg­ga på lo­ka­la över­ens­kom­mel­ser. Sam­ti­digt be­kräf­tas att ar­bets­gi­var­na har sista or­det när det gäl­ler att gö­ra upp ar­bets­sche­mat. Vec­ko­slut­s­job­bet kom­pen­se­ras fort­fa­ran­de med hög­re lön.

Ar­bets­gi­varsi­dan har ge­ne­rellt strä­vat efter att sänka pri­set för sön­dags- och helg­dags­ar­be­te, men nu blev det ing­et ge­nom­brott på den punk­ten. Helg­ar­be­tet är ock­så en tvis­te­frå­ga i den nya ar­bets­tids­la­gen som re­ge­ring­en fort­fa­ran­de är oe­nig om.

Man be­fa­ra­de att de förs­ta för­bundsvi­sa för­hand­ling­ar­na på tio år skul­le bli splitt­ra­de och kon­flikt­fyll­da. Ar­bets­gi­var­na hop­pa­des på för­änd­ring­ar i ar­bets­vill­ko­ren, fack­si­dan vil­le ha kom­pen­sa­tio­ner efter fle­ra år med inga el­ler myc­ket lå­ga lö­ne­för­höj­ning­ar. Kon­kur­rens­krafts­av­ta­let gjor­de in­te upp­läg­get lät­ta­re.

Men far­hå­gor­na om en tuff strejk­vin­ter be­san­na­des in­te. Visst var riks­för­lik­nings­man­nens by­rå re­jält sys­sel­satt, och visst fö­re­kom det på­tryck­nings­åt­gär­der, men för­hand­lings­ma­ski­ne­ri­et fun­ge­ra­de he­la ti­den.

Lö­ne­lin­jen bå­de in­om den pri­va­ta och den of­fent­li­ga sek­torn höll sig till den ni­vå, cir­ka 3,2 pro­cent på två år, som Tek­no­lo­gi­in­du­strin och In­du­stri­fac­ket för­hand­la­de fram. Lin­jen stö­der ex­port­in­du­strin, och den är sam­hälls­e­ko­no­miskt håll­bar. Att den eko­no­mis­ka till­väx­ten hål­ler i sig gör dess­utom att ba­lan­se­ring­en av stat­s­e­ko­no­min och re­ge­ring­ens sys­sel­sätt­nings­mål går åt rätt håll.

Ar­bets­gi­varsi­dan höll ben­hårt fast vid ex­port­in­du­strins lö­ne­lin­je, vil­ket väck­te kri­tik på fack­ligt håll. FFC:s ord­fö­ran­de Jark­ko Elo­ran­ta und­ra­de var­för ar­bets­gi­var­na för­kas­ta­de de cen­tra­la av­ta­len, men än­då lät in­du­strin be­stäm­ma lö­ner­na över he­la fäl­tet.

Den strik­ta ko­or­di­ne­ring­en kan en­ligt Elo­ran­ta le­da till pro­blem i föl­jan­de av­tals­run­da. Den förs tro­li­gen dess­utom i ett sva­ga­re kon­junk­tur­lä­ge.

Men över­lag är det lätt att hål­la med Elo­ran­ta då han kon­sta­te­rar att ar­bets­mark­nads­sy­ste­met vi­sa­de sin funk­tions­dug­lig­het och för­må­ga att nå lång­sik­ti­ga lös­ning­ar som är an­pas­sa­de till si­tu­a­tio­nens krav.

En av de svå­ras­te stö­te­ste­nar­na var de of­fent­ligt an­ställ­das krav på kom­pen­sa­tion för den ned­ban­ta­de se­mester­peng­en i kon­kur­rens­krafts­av­ta­let. Frå­gan lös­tes till slut i sam­för­stånd, men i ett ske­de dis­ku­te­ra­de man möj­lig­he­ten att tul­la på pen­sions­fon­der­na för att fi­nan­si­e­ra kom­pen­sa­tio­nen. Lyck­ligt­vis blev det ba­ra en tan­ke, pen­sions­med­len är ett lång­sik­tigt spa­ran­de som in­te ska an­vän­das som smörj­me­del i en av­tals­rö­rel­se.

Tjäns­te­manna­fac­ket STTK:s ord­fö­ran­de Ant­ti Pa­lo­la fun­de­rar för sin del över tre­parts­sam­ar­be­tets fram­tid. Han me­nar att ar­bets­gi­var­na var obe­näg­na till kom­pro­mis­ser ef­tersom re­ge­ring­ens lin­je lig­ger när­ma­re de­ras egen.

Om föl­jan­de re­ge­ring har en an­nan po­li­tisk färg kan det hän­da att lön­ta­gar­si­dan tyr sig till lik­nan­de upp­back­ning för si­na krav. Men en mo­dell där re­ge­ring­ar­na ömsom gyn­nar ar­bets­gi­var­na, ömsom lön­ta­gar­na, är in­te op­ti­mal om man strä­var efter en ba­lan­se­rad ut­veck­ling av sam­häl­let och ar­bets­mark­na­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.