Stor­städ­ning be­hövs i rym­den

Ju fler sa­tel­li­ter som går i om­lopp kring jor­den desto stör­re blir kol­li­sions­ris­ken. Min­na Palm­roth vill mi­ni­me­ra mäng­den rymdskrot för att rym­den ska kun­na nytt­jas håll­bart.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - PE­TER BUCHERT

I takt med att pri­set har gått ner har allt fler sa­tel­li­ter skju­tits upp i om­lopps­ba­na runt jor­den. Nu­me­ra skju­ter man upp över 350 sa­tel­li­ter om året mot 150 om året un­der kal­la kri­get, sä­ger Min­na Palm­roth, pro­fes­sor i be­räk­nings­ba­se­rad rymd­fy­sik vid Helsing­fors uni­ver­si­tet.

När gam­la sa­tel­li­ter har full­gjort sitt upp­drag, tap­pat kon­tak­ten med jor­den el­ler ha­ve­re­rat blir de rymdskrot, och i dag kret­sar re­dan över 5 000 ton rymdskrot runt jor­den. Då ska man ve­ta att 1 gram rymdskrot kol­li­de­rar med sam­ma rö­rel­se­mängd som en 300 grams sten träf­far vindru­tan på en bil på mo­tor­vä­gen, ef­tersom rymdskro­tet hål­ler en kon­stant has­tig­het på 7 kilo­me­ter i se­kun­den.

– Det ut­gör ett stort hot mot sa­tel­li­ter­nas sä­ker­het och även­ty­rar de­ras funk­tio­ner. Nä­ra ögat-si­tu­a­tio­ner in­träf­far var­je mi­nut, sä­ger Palm­roth.

Det bör­jar bli trångt på de po­pu­lä­ras­te om­lopps­ba­nor­na, in­te minst se­dan en ki­ne­sisk mis­sil pric­ka­de en ki­ne­sisk sa­tel­lit ba­ra för att de­mon­stre­ra Ki­nas tek­nis­ka för­må­ga. Sa­tel­li­ten ex­plo­de­ra­de i ota­li­ga små­bi­tar.

– Al­la and­ra tac­ka­de för skro­tet som spreds, sä­ger Palm­roth.

Den eu­ro­pe­is­ka sa­tel­li­ten En­vi­sat som tap­pa­de kon­tak­ten med jor­den efter tio år i rym­den är ett an­nat ex­em­pel på far­ligt rymdskrot.

– En­vi­sat är stor som en buss och den är i om­lopp på en po­pu­lär ba­na med myc­ket tra­fik. Den kom­mer med 30 pro­cents san­no­lik­het att kol­li­de­ra in­om 150 år ock­så om mäng­den skrot för­blir kon­stant. Om den kol­li­de­rar kan man ald­rig mer an­vän­da den banan, sä­ger Palm­roth.

Eu­ro­pe­is­ka rymd­or­ga­ni­sa­tio­nen Esa grun­nar på hur man kun­de ta ner jät­te­sa­tel­li­ten – att skic­ka upp en sond för att doc­ka sa­tel­li­ten skul­le bli sans­löst dyrt. Fors­ka­re run­tom i värl­den sö­ker kost­nads­ef­fek­ti­va sätt att stä­da upp på om­lopps­ba­nor­na, men än finns inga bil­li­ga uni­ver­sal­lös­ning­ar. Un­der ti­den ut­re­der en spets­forsk­nings­en­het vid Fin­lands Aka­de­mi (som in­vol­ve­rar Helsing­fors uni­ver­si­tet, Me­te­o­ro­lo­gis­ka in­sti­tu­tet, Aal­to-uni­ver­si­te­tet och Åbo uni­ver­si­tet) hur man kan för­hind­ra att ska­pa mer skrot fram­ö­ver.

– Om vi in­te ska­par mer skrot i rym­den kan vi kanske med nöd och näp­pe han­te­ra det som re­dan finns där. Al­la nya sa­tel­li­ter blir skrot när de slu­tar fun­ge­ra om man in­te tar ner dem, och i dag skjuts det upp så myc­ket sa­tel­li­ter att skrot­mäng­den ökar snabbt, sä­ger Palm­roth.

Plas­mabrom­sen är en in­no­va­tion som an­vänds till ex­em­pel i Fin­lands förs­ta sa­tel­lit Aal­to 1. Brom­sen är en me­ka­nism för att ta ned sa­tel­li­ter, men Palm­rot­hs team sö­ker fler sätt för håll­bart nytt­jan­de av rym­den. Det gäl­ler ock­så att för­länga sa­tel­li­ters livs­längd så att man in­te be­hö­ver skju­ta upp nya he­la ti­den.

En ut­ma­ning är att sa­tel­li­ter mås­te tå­la den kraf­ti­ga strål­ning­en där­up­pe. Ma­te­ri­al som tål strål­ning är an­ting­en tunga, vil­ket hö­jer pri­set på en upp­skjut­ning, el­ler fruk­tans­värt dy­ra i sig.

– Vårt pro­jekt job­bar på en pro­gram­me­rings­tek­nisk lös­ning som går ut på att läg­ga in fle­ra kom­po­nen­ter i sa­tel­li­ter­na. Om en går sön­der kan en an­nan fort­sät­ta att fun­ge­ra. Här kan vi nytt­ja sa­ker­nas in­ter­net för att öka på­lit­lig­he­ten, men må­len är högt ställ­da och ti­den är knapp. Det är ing­et en­kelt pro­blem, sä­ger Palm­roth.

Om vi in­te ska­par mer skrot i rym­den kan vi kanske med nöd och näp­pe han­te­ra det som re­dan finns där. Al­la nya sa­tel­li­ter blir skrot när de slu­tar fun­ge­ra om man in­te tar ner dem. Min­na Palm­roth

fo­to: ESA/ID&SEnSE/onIRIXEL, CC BY-SA 3.0 IGo

Står man på jor­dy­tan får man ing­en rik­tig upp­fatt­ning om mäng­den rymdskrot på stjärn­him­len, men från rym­den kan man se att det kret­sar en hel del skrot kring vår pla­net.

fo­to: HELSInG­foRS unI­vER­SI­tEt / LIn­DA tAm­mISto

Pro­fes­sor Min­na Palm­roth fors­kar i hur sa­tel­li­ter kun­de gö­ras strål­ning­stå­li­ga­re och hur man kun­de mins­ka på kol­li­sions­ris­ken med rymdskrot.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.