Regeringen vill förbjuda tusentals historiska bilder
Om två månader kan det bli förbjudet för museer, arkiv och bibliotek att tillhandahålla historiska bilder på okända men identifierbara människor. – Det känns ganska bisarrt om en stor del av vårt kulturarv blir otillgängligt, säger Anders Adlercreutz.
EU:s dataskyddsförordning (GDPR) som träder i kraft den 28 maj ska värna om personuppgifter och personlig integritet. Då får Finland en nationell dataskyddslag, som ersätter bland annat personuppgiftslagen.
Det lagförslag som regeringen lämnat till riksdagen är ändå mycket problematiskt på en punkt, hävdar bibliotekens, arkivens och museernas juridiska nätverk (Kam). Propositionen, som Justitieministeriet har berett och som precis lämnats till riksdagens förvaltningsutskott, säger att inte ens bibliotek, arkiv eller museer får publicera digitala historiebilder som innehåller ”speciella personuppgifter”, utan de avbildade personernas samtycke.
Här avses det som tidigare kalllades ”känsliga personuppgifter”, alltså exempelvis uppgifter om etnisk tillhörighet, politiska åsikter, sexuell läggning, religiös övertygelse eller hälsotillstånd. Lagen gäller enbart människor som fortfarande lever. Samtycke är i praktiken omöjligt att begära i efterhand eftersom personerna är anonyma på bilderna.
Lagförslaget skulle innebära att museernas webbplatser och elektroniska bildbanker inte kunde tillhandahålla bilder på vanliga människor på exempelvis kyrkliga bröllop, första maj-marscher eller partikongresser om personerna är identifierbara och om det är möjligt att de fortfarande är vid liv.
– Det finns hundratusentals bilder på människor som sysslar med allt möjligt, säger Jonas Lång som representerar Svenska litteratursällskapet i Kam.
Detta har bland annat Kam och Undervisningsministeriet påpekat under beredningen, men Justitieministeriet har inte beaktat det.
– Det är ofattbart. Justitieministeriet har antingen varit nonchalant eller inte förstått vad det handlar om, säger Museiförbundets generalsekreterare Kimmo Levä som leder Kam.
Kam vädjar till riksdagens förvaltningsutskott att göra ett undantag för biblioteken, museerna och arkiven. I annat fall riskerar de att tvingas lägga ner sina webbtjänster eller bildbanker och avbryta omfattande digitaliseringsprojekt. Museerna hävdar att det skulle förvränga historien att vissa minoriteters samhällstillhörighet aktivt glöms bort.
– Det är svårt att tro att någon vill det, utom kanske de som berett förslaget, säger Levä.
EU-förordningen kräver inte något sådant. Den är rätt strikt, men ger ett visst nationellt rörelseutrymme vid tillämpningen, påpekar Jonas Lång.
– Justitieministeriet har varit ganska försiktigt med att utnyttja det utrymmet, säger han.
Riksdagens förvaltningsutskott ska ta upp frågan efter påsk. Anders Adlercreutz (SFP) säger att man måste få in ett undantag för bibliotekens, arkivens och museernas del.
– Annars blir en stor del av vårt kulturarv otillgängligt för allmänheten.
Adlercreutz bedömer att Justitieministeriets strikta tolkning av EUförordningen är ett försök att ta det säkra före det osäkra.
– I skenet av den senaste tidens händelser finns det en försiktighet i anslutning till personuppgifter, men det känns ganska bisarrt att dra gränsen så här.
HBL har inte lyckats nå nyckelpersonerna vid Justitieministeriet för en kommentar.
I skenet av den senaste tidens händelser finns det en försiktighet i anslutning till personuppgifter, men det känns ganska bisarrt att dra gränsen så här. Anders Adlercreutz SFP