Ar­bets­lös­het och iso­le­ring ho­tar in­teg­ra­tio­nen

En ojämn re­gi­o­nal för­del­ning och in­teg­ra­tio­nen på ar­bets­mark­na­den är de störs­ta ut­ma­ning­ar­na för den nor­dis­ka flyk­ting­po­li­ti­ken. Vår be­folk­nings­struk­tur gör att vi mås­te bli be­tyd­ligt bätt­re på att in­te­gre­ra ny­an­län­da.

Hufvudstadsbladet - - Opinion & debatt -

Nor­den är i dag be­ro­en­de av in­vand­ring. Be­folk­ning­en ökar ge­ne­rellt sett snab­ba­re i Nor­den än i de öv­ri­ga de­lar­na av Eu­ro­pa, men ök­ning­en sker så gott som en­bart tack va­re in­vand­ring­en.

Un­der de se­nas­te tio åren (2007–2017) har den nor­dis­ka be­folk­ning­en ökat från 25 till 27 mil­jo­ner. Un­der 2000-ta­let har 4,3 mil­jo­ner män­ni­skor in­vand­rat till Nor­den från and­ra län­der me­dan 2,5 mil­jo­ner män­ni­skor sam­ti­digt har flyt­tat bort från de nor­dis­ka län­der­na. Med and­ra ord be­ty­der det att net­to­in­vand­ring­en un­der 2000-ta­let har va­rit 1,8 mil­jo­ner män­ni­skor, vil­ket för­kla­rar en stor del av be­folk­nings­till­väx­ten.

An­ta­let nor­dis­ka med­bor­ga­re som är föd­da ut­an­för Nor­den har sam­ti­digt pro­cen­tu­ellt sett ock­så vux­it kraf­tigt. Un­der de se­nas­te 20 åren har den här an­de­len av be­folk­ning­en vux­it från 6,5 till 14,3 pro­cent. I dag är allt­så var sjun­de nord­bo född ut­an­för Nor­dens grän­ser.

Sam­ti­digt blir den nor­dis­ka be­folk­ning­en som hel­het äld­re. Ge­ne­rellt sett be­ror det på att nord­bor i ål­dern 65–79 år är en re­la­tivt sett myc­ket stor grupp och på att nord­bor­nas livs­längd har ökat me­dan na­ti­vi­te­ten har sjun­kit.

Det här le­der till att den så kal­la­de för­sörj­nings­bör­dan ökar. Spe­ci­ellt för Fin­land är det här in­te en­bart en ut­ma­ning ut­an ett stort pro­blem. Be­folk­nings­till­väx­ten i Fin­land är en av de lägs­ta i Nor­den. Un­der de se­nas­te tio åren har be­folk­ning­en ökat med 4,3 pro­cent i Fin­land, vil­ket kan jäm­fö­ras med 8,1 pro­cent i he­la Nor­den. Till­väx­ten i Fin­land sker främst i tä­tor­ter­na i söd­ra Fin­land me­dan ut­veck­ling­en i öv­ri­ga de­lar av lan­det är oro­väc­kan­de.

Gi­vet att ut­veck­ling­en fort­sät­ter som nu fram till 2030 kom­mer sto­ra de­lar av nor­ra Fin­land att ha en struk­tur där över hälf­ten av be­folk­ning­en som har fyllt 15 år kom­mer att va­ra äld­re än 65. För­sörj­nings­bör­dan blir på många håll ohåll­bar.

Ojämn re­gi­o­nal för­del­ning

På Nor­dens dag (23.3) pub­li­ce­ra­de Nor­dens väl­färdscen­ter i Stock­holm en pub­li­ka­tion med nam­net Sta­te of the Nor­dic Re­gi­on 2018 – Integ­ra­tion and Im­mi­gra­tion Edi­tion. Publi­ka­tio­nen är fullspäc­kad med mat­nyt­ti­ga fak­ta om hur in­vand­ring­en och in­teg­ra­tio­nen har lyc­kats och miss­lyc­kats i Nor­den.

Fak­tum är att Nor­den i dag är be­ro­en­de av in­vand­ring, men fak­tum är ock­så att in­teg­ra­tio­nen i dag har två re­jä­la ut­ma­ning­ar. Den förs­ta ut­ma­ning­en hand­lar om den re­gi­o­na­la för­del­ning­en av asyl­sö­kan­de och flyk­ting­ar i Nor­den. Spe­ci­ellt trak­ter­na runt de nor­dis­ka hu­vud­stä­der­na loc­kar ma­jo­ri­te­ten av flyk­ting­ar­na och de mer pe­ri­fe­ra om­rå­de­na som är i störst be­hov av nytt blod är in­te li­ka at­trak­ti­va. Den här ut­veck­ling­en har lett till liv­li­ga dis­kus­sio­ner om lag­stift­ning­en i Nor­den.

Sve­ri­ge är det nor­dis­ka land som ta­git emot över­läg­set flest flyk­ting­ar. Om­skri­vet till en kom­mun­ni­vå ha­de Sve­ri­ge un­der 2017 de 35 in­vandrar­tä­tas­te kom­mu­ner­na i Nor­den.

En or­sak till att den re­gi­o­na­la för­del­ning­en är ex­tra krä­van­de i Sve­ri­ge hand­lar om La­gen om eget bo­en­de (EBO-la­gen) som stif­ta­des 1994. En­ligt den la­gen har en asyl­sö­kan­de rätt att bo­sät­ta sig var som helst i lan­det. Det har lett till att vis­sa kom­mu­ner, ex­em­pel­vis Mal­mö och Sö­der­täl­je, in­te har hun­nit med i att ska­pa en fun­ge­ran­de in­fra­struk­tur.

I Sve­ri­ge går nu de­bat­ten het om att ri­va upp och skri­va om EBO-la­gen. Man dis­ku­te­rar bland an­nat att in­fö­ra en so­ci­al pröv­ning för hur många in­vand­ra­re en kom­mun kla­rar av att ta emot. Man rik­tar fram­för allt blic­kar­na mot Nor­ge som har lyc­kats be­tyd­ligt bätt­re med att för­de­la de ny­an­län­da jäm­na­re i lan­det tack va­re ett brett nät­verk av asyl­cent­rum. I Fin­land bod­de 23 pro­cent av de asyl­sö­kan­de i pri­va­ta bo­stä­der i fjol och cir­ka hälf­ten av dem i Helsing­fors, Es­bo och Van­da.

Om de­bat­tens vå­gor går höga i Sve­ri­ge är det ingen­ting i jäm­fö­rel­se med Dan­mark. Den dans­ka re­ge­ring­en har ny­li­gen kom­mit med ett ut­spel om så kal­la­de ”ghet­to­la­gar”. En­ligt för­sla­get ska bland an­nat brott som ut­förs i ett om­rå­de som de­fi­nie­ras som ett ghet­to ha en sträng­a­re straff­ska­la än ett mot­sva­ran­de ghet­to­lagar­brott som ut­förs på en an­nan plats i lan­det. En an­nan del av lag­stift­ning­en hand­lar om att al­la barn som fyllt ett år mås­te pla­ce­ras på ett da­gis om fa­mil­jen bor i ett ghet­to.

De­fi­ni­tio­nen på ett dansk ghet­to ut­går från en be­döm­ning av ar­bets­lös­he­ten, per­so­ner föd­da i ic­ke-väst­li­ga län­der, an­ta­let per­so­ner döm­da för vis­sa brott, ut­bild­nings­gra­den och den ge­nom­snitt­li­ga in­koms­ten i ett om­rå­de. Ut­i­från de här kri­te­ri­er­na har man i Dan­mark satt ghet­to­stäm­peln på 25 om­rå­den, av vil­ka 16 kal­las för hår­da ghet­ton. Det mest om­ta­la­de stäl­let är Mjöl­ner­par­ken i nor­ra Kö­pen­hamn där det bor in­vå­na­re från cir­ka 30 oli­ka län­der.

För oss öv­ri­ga nord­bor har or­det ghet­to en syn­ner­li­gen ne­ga­tiv klang, men för många dans­kar har or­det ne­ut­ra­li­se­rats och an­vänds all­mänt som en be­skriv­ning av ett fat­tigt och seg­re­ge­rat om­rå­de. Trots det väc­ker den dans­ka re­ge­ring­ens ut­spel myc­ket star­ka re­ak­tio­ner i öv­ri­ga Nor­den. Till ex­em­pel den svens­ka par­la­men­ta­ri­kern Ri­kard Lars­son (S) sa ny­li­gen att “han skäms för si­na kol­le­ger i Dan­mark”.

Miss­lyc­kad integ­ra­tion

Den and­ra sto­ra ut­ma­ning­en är in­teg­ra­tio­nen på ar­bets­mark­na­den. Sta­tisti­ken är en­ty­dig: Per­so­ner föd­da ut­om­lands i all­män­het och per­so­ner föd­da ut­an­för EU i syn­ner­het är i be­tyd­ligt hög­re grad ar­bets­lö­sa än ur­sprungs­be­folk­ning­en. Det här är san­ning­en i samt­li­ga nor­dis­ka län­der.

I en jäm­fö­rel­se mel­lan de nor­dis­ka län­der­na stic­ker Fin­land ut. Fin­land har ge­ne­rellt sett en hög­re ar­bets­lös­het som hel­het och bland per­so­ner föd­da ut­an­för EU är näs­tan 23 pro­cent ar­bets­lö­sa. I Sve­ri­ge är dock ga­pet mel­lan per­so­ner föd­da i ett an­nat land och per­so­ner föd­da i Sve­ri­ge stör­re, men tack va­re ett to­talt sett bätt­re lä­ge på ar­bets­mark­na­den är de pro­cen­tu­el­la siff­ror­na läg­re i Sve­ri­ge än i Fin­land.

I en jäm­fö­rel­se mel­lan kö­nen är Fin­land ock­så sämst i den nor­dis­ka klas­sen. När man tit­tar på an­de­len per­so­ner i Fin­land som in­te är ak­ti­va på ar­bets­mark­na­den är drygt 40 pro­cent av kvin­nor­na föd­da ut­an­för EU in­ak­ti­va. Siff­ran är den högs­ta i Nor­den och ock­så hög­re än me­del­ta­let i he­la Eu­ro­pa.

Pa­ra­dox­alt är kvin­nor­na dock ak­ti­va­re än män­nen i att del­ta i språk­kur­ser, men trots det är ar­bets­lös­he­ten spe­ci­ellt un­der de förs­ta åren i Nor­den be­tyd­ligt hög­re för kvin­nor än för män­nen.

Det finns inga enk­la lös­ning­ar, men en kom­bi­na­tion av ut­bild­ning, re­gi­o­nal po­li­tik, bo­stads­po­li­tik och ar­bets­mark­nads­po­li­tik be­hövs. Gra­den av ut­bild­ning och ar­bets­lös­he­ten bland ny­an­län­da har en stark kor­re­la­tion. Men in­te ens en re­le­vant ut­bild­ning och språk­kun­ska­per hjäl­per al­la gång­er.

Vid en re­kry­te­ring spe­lar nät­ver­ken en cen­tral roll i un­ge­fär 70 pro­cent av fal­len. Kon­tak­ter och re­fe­ren­ser är med and­ra ord helt av­gö­ran­de för att få in en fot på en ar­bets­plats. En ut­ma­ning är att många ny­an­län­da har jobb där man in­te kom­mer i kon­takt med ur­sprungs­be­folk­ning­en. Ar­be­tet, som till ex­em­pel kan hand­la om tid­nings­ut­del­ning el­ler städ­ning, sker un­der så­da­na ti­der på dyg­net när de tra­di­tio­nel­la nord­bor­na in­te är på job­bet. Den här för­del­ning­en av ar­be­te gör att de na­tur­li­ga mö­te­na mel­lan ny­an­län­da och ur­sprungs­be­folk­ning­en in­te sker så of­ta. På det här sät­tet ut­veck­las in­te hel­ler nät­ver­ken.

För att lyc­kas med den här sto­ra ut­ma­ning­en krä­ver det att in­teg­ra­tio­nen sker på många fron­ter sam­ti­digt. Ar­be­te, grann­skap, för­e­ning­ar och sko­la är al­la av­gö­ran­de för att ska­pa nät­verk. Vi kan al­la bi­dra till att gö­ra det. Struk­tu­ren, de­mo­gra­fin och för­sörj­nings­bör­dan är i dag helt be­ro­en­de av att vi lyc­kas in­te­gre­ra nya nord­bor.

Det här le­der till att den så kal­la­de för­sörj­nings­bör­dan ökar. Spe­ci­ellt för Fin­land är det här in­te en­bart en ut­ma­ning ut­an ett stort pro­blem. Un­der de se­nas­te tio åren har be­folk­ning­en ökat med 4,3 pro­cent i Fin­land, vil­ket kan jäm­fö­ras med 8,1 pro­cent i he­la Nor­den.

Jens Berg är fö­re­ta­ga­re, ti­di­ga­re chefre­dak­tör för HBL och mo­de­ra­tor på sex nor­dis­ka se­mi­na­ri­er som ar­ran­ge­ras av Nor­dis­ka rå­det un­der 2018. Han skri­ver sam­ti­digt en se­rie ar­tik­lar för HBL om Nor­den. Den förs­ta ar­ti­keln pub­li­ce­ra­des 13.3.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.